Aftonbladet – 10 april 1860, sida 3

ligt förtjenstfullt sätt. Hans sång var oftast utan forcering och ordens uttal irecitativerna tydligt och på åtskilliga ställen väl accentueradt. Hr Sandström saknar ej allenast energi, utan äfven uppfattning af Astons roll, och då denne ingriper i handlingen, bidrager detta naturligtvis att gifva en viss slapphet åt det hela. Jag skulle vilja gifva hr S. det vänliga .ådet att vända sig till Kongl. testerns nuvarande styresman för scenen, hr Torsslow, med cn ödmjuk anhållan om tillåtelse att för honom få genomgå de partier, i hvilka hr 8. uppträder. Med hr T:s kända beredvillighet samt kärlek för konsten, tror jag säkert att han ej skulle afslå en dylik begäran som, med hänsyn till hr S:s vackra röst, skulle lända Kongl. teatern till stor nytta. Hr Nordlunds vackra basröst tog sig godt ut i Septetten, men ett stelare spel torde vara svårt att finna, äfven om man söker på alla våra teatrar, Efter att hafva för fulla hus gifvit tvenne konserter i Upsala uppträdde Ole Bull härstädes på två för ett välgörande ändamål gifna societetsspektakler i hr De la Croixs salong ch framkallade som vanligt bifallsstormar. Att hans viol i den fullpackade salongen ej kunde klinga så som i Kongl. teaterns, behöft ver jag ej säga; men detta hindrade likväl icke den store konstnären att tillvinna sig fullt srkännande, isynnerhet andra aftonen, då ban spelte den vid hans sednaste konsert exeqverade ungerska kompositionen. Före sin afresa från bufvudstaden uppträdde Ole Bull ytterligare på en af sångerskan mll Walin arrangerad musikalisk soir. Att Ole Bulls tvenne numror voro glanspunkterna på denna i musikal skt bänseende eljest temligen tarfliga tillställning kan du vältänka dig, och det fulla huset var ett tillräckligt bevis på publikens sympati för den genialiske violin