Aftonbladet – 10 april 1860, sida 3

-Jsel uppstod af menniskor, vagnar och I iästa I Detta tillfälle begagnade det påfliga ger sda ri meriet till fots och häst, för att fram ryck i från Monte-Citorio, och trängde folkmä ngde från denna sida till Corso, hvarefter det; uta all förskoning högg in på menniskohoperi, son I dessutom lopp stor fara i trängseln mella Jen mängd vagnar och skygga bästar., Frå alla sidor tillströmmade nu gensdar mer del bakom dem sbirrer, försedda med käppvär jor. dolkar och grofyva påkar. synnerhe polisbefälet utmärkte sig genom uppmanin Igar, att utan åtskillnad nedgöra alla son voro fångade inom denna spetsgård af be väpnade, då man deremot från alla håll hörd I rop om förskoning åtminstone för qvinnorna Tumultet drog sig längs efter Corso ända til Piazza del Popolo och derifrån utlöpande ga tor. Öfverallt rasade samma blodbad, un de det de icke sårade, obekymrade om sig sj elf va, sökte föra de svårt sårade till hospite Je och apoteken. Lasstals bortfördes blöda nde stympade och vanmäktiga fruntimmer. Be rättaren såg uti en portgång ett fruntin 1me med ett djupt sår i bröstet, samt bred vid henne ett barn med ett sabelbug g nacken. En student ihbjelslogs med en kmiöl påk af en sbirr och en prest erhöll ett sa selhugg samt blef derefter dödad med sila; if pistolkolfven. Amerikanske vicekonsul fick ett djupt värjstygn i sidan. Ett uti e! vågn sittande fruntimmer sårades på båd: benen genom ett sabelhugg. Två gamla män som på ett cafå spelade domino, nedhö,ggos if en instörtande gensdarm. Märkvärdigt var under allt detta fransmännens beteen de. Då häktningen vidtogs i Piazza Colonna, )begaf sig en fransk kapten, Renard, in bland fvlkhopen och uppmanade densamma .till varsamhet, samt fästade tillika en förbitågan:de fransk patrulls uppmärksamhet på att c1c påfliga gensdarmerna åsyftade att tillställle orolighetar,. Då tumultet utbröt, rymde ds franska patrullerna fältet och sökte, blandade med folket, skydd uti palatsens förstugor. Straxt efter blodbadets slut ankommo franska patruller fördubblade till antalet och sökte öfvertala de ännu samlade folkgrupperna att skingra sig.: Flera i tjenst varande franska officerare blefvo sårade under tumultet, bland andra en major och en brorson till general Goyon. Franska officerskåren var ytterst uppbragt öfver tilldragelsen. Kapten Gerde, som gifvit första anledningen till larmet, fick 16 utmaningar och utkastades ur officers,lubben. Alla officerarne vid hans regemente, der 40:de infanteriregementet, munderskrefvo. en protest, hvaruti de förklarade generalen, att de ej längre ville tjena tillsanomans med kapteft GorocGeneralen förklarade uti en mycket tvetydigt hållen dagörder sin ledsnad öfver de timade exCesserna, men begaf sig dock samma afton till Zersdarmernas kasern, för att personligen uttala sitt gillande: af deras bandlingssätt. Redan förut hade. påfven, genom signor Matteucci, utbetalt till dem en penningebelöning: Dagen derpå Jät gs neral Goyon kalla franska officerarne och förklarade för dem, att Gorde hade endast handlat enligt sina instruktioner. Kejsaren önskade lugn till hvad pris som helst, på det påfven ej skulle hafva någon förevändning att lemna Rom. . Alla den 19 arresterade personer hade blifvit åter frigifna på general Goyons och franska officerskårens begäran. Från Rom bderättas, att rörelsen uti Umbrien börjat sträcka sig helt nära till Rom. Till och med Viterbo, hufvudstaden uti det egentligen så kallade Patrimonio dijSan Pietro, har blifvit smittad deraf. Hela befolkningen på sträckan från Maremmerna ända till Ancona, syntes vara på väg till Romagna. Från Neapel skrifves till Le Nord att konungen, på inrådan af Österrike, kategoriskt afslagit det honom af påfven erbjudna vikariatet öfver Markerna, samt vägrat att låta sina trupper inrycka i Kyrkostaten. Den 31 Mars hade 30 ansedda personer blifvit, bundna till händer och fötter, släpade geriom Toledogatan, för att afföras till ön Capri, dit de blifvit förvista. AMERIKA. Från Oregon förmäles, att utrotelsekriget mot indianerna fortsättes skoningslöst. En beväpnad hop af hvita hade dödat omkring 200 indianer, på grund at misstanke att genom dem de krigiska indianerna i bergstrakten blifvit försedda med vapen: Från Mexiko berättas, att hufvudstaden förklarat sig emot general Miramon, hvilken utan framgång bombarderat Vera-Cruz. En del af bans trupper hade blifvit sprängda, och talrika desertioner egde rum från hans här. Enligt ett rykte hade Miramion lemnat sin här och inskeppat sig på ett franskt skepp. Från Buenos Ayres berättas dei 1 Mars, att d:r Derqui blifvit utnämnd till republikens president och general Pedernera till vicepresident. Man befarade att Derquis politik skulle åter införa Buenos Ayres på oafhängighetssträfvandets väg. En Midsommarnattsdröm