Aftonbladet – 22 mars 1860, sida 3

,joch känna namnen och karaktererna på alla 1 I regerande englar i de sju sfererna och alla il förnämliga djeflar i Beelzebubs hofstat;.Han, 1 kaptenen, är icke förthy en förståndig åker, brukare och klok att resonnera med i hvarjes tj handa ämnen. Jag känner vidare en herre -i Miänchen, som midt inne i våra dagar slaI git sig på astrologien, och detta utan all be:l räkning på vinst, ty han är rik sjelf och tar I ger aldrig betalning i klingande mynt af då förnäma damer, som rådfråga hans:förmenta rd vishet. Jag vet dessutom, att i Paris finnes -jen pater Lacordaire, som predikar, att solen -Å går kring jorden, och denne pater Lacordnixe jär ändå medlem af institutet och hår hr I FÅ verrier på sin ena sida och hr Babinet På sin -Jondra. Ytterligare har jag en aflägsen ha ; kantskap med en hr grefve de Laprade. I diplomat, som helt nyss skrifvit er a f.d. fom konsten att förlänga lif: 4 lärd bok -fändamål han anser: ett äm del å för hvilket fcerebrat, såsom sär? deg ve el, kalladt guldÅ. 3 erksamt. Denne hr le Laprade ö7 också medl f insti sitter Aer vid sidan rd Sö pritet och ÅS tanra kon emisten Dumas .utan Jr re koncepterna. Hvad hindrar då att Jven Robach är magus, astrolog och underi doktor samt ändå hederlig karl? 2 Så tänkte jag, medan den märkvärdige gubben nalkades mig, och Helsade mig välkomdj men. Hans röst var något dof, nästan som jden förnummits genom ett språkrör eller ur d ruinerna af en gammal frimurare?. — Välkommen, upprepade han och tryckte min hand. — Jag vet i hvilket ärende ni kommit hit, Vår gemensamme vän S. har förberedt mig derpå. Ni tillhör det fördomsfria folket, ni har kommit att se charlatanen ... : .— Min herre, inföll jag med verklig förlögenhet; — jag vill icke förmoda, att S. haft yttranden, som ... ; — Var lugn, inföll den vördnadsbjudande patriarken med ett vänligt leende; — tro ej, att det sårar mig, då man kallar mig charlatan. På sådant måste en man såsom jag vara beredd. Jag vet ju att jag lefver i det nittonde seklet, och fogar mig utan svårighet i den. rättighet det nu engång för alla tagit sig att kalla allt för charlataneri som det ej begriper. Men nu till något annat! Då vännen BE. lemnade er i går, hade han fällt några yttranden, . som gifvit er åtskilligt att fundera öfver. Han påstod, att: niumgåtts med Robach, att ni promenerat med honom arm i arm, att ni superat i hans sällskap o.s. v. Icke sannt? —.Jo. Ni vet det således? i — Och dessa yttranden framställde han på ett sätt, som komrer att misstänka, att... — Att ni och han vore samma person. Jag inser nu, huru löjlig denna misstanke var. — Och likväl, kära vän, sade patriarken med samma dofva gubbröst som förut, — äro 5. och jag densamme, ni må tro mig eller icke. Jag drog mina läppar till ett skeptiskt leende, som; skulle betyda, :att jag -begrepe ett godt skämt, men icke vore den karl, som så lätt läte mystifiera mig. Hr Robach hade ej blott uttalat sistnämnda försäkran med den ler dofva tonen, så olik vännen S:sröst, utan stod der inför mig med lika krökt-rygg och tika gubbaktiga åtbörder, som han företett från det ögonblick han emottog mig. Jag såg honom in i ögonen; men var han verkligen 3., så måtte han förstått att maskera sjelfva ögonstenarne.. . t — Nåväl, inföll jag slutligen, kan jag göra er ett nöje med att antaga, det ni är S., så hvarföre icke? — Godt, godt. Tro. hvilket ni vill. Det betyder föga. Jag skall i hvarje fall infria det löfte, som jag eller S. igår gaf er, att ni här skall blifva väl emottagen och få er vetgirighet tillfredsställd — och detta till en grad, som skall komma. er att förvånas öfver charlatanens uppriktighet. Ni tillhör det folk, på hvilket jag dock aldrig kan förtjena penningar, ; och som -ej heller vill falla mig i handtverket. Upptäcker ni för verlden hvad jag berättar. er, så betyder det intet; Ni blifver ioke:-den -förste, som genomskådat mig och Kallat mig bedragare; men sådant tal har icke minskat antalet af mina kunder. De vidskeplige tro mig. och icke-er. z Jag. vill nu i korthet berätta hvad -härpå följde... Jag beledsagades af Robach genom de rum, i hvilka han: plägade bedrifva sina hvarjehanda konster. De voro rikt dekorerade med mystiska embleiner, eghade att inverka på fantasien. Han visade migden höga öfverstepresterliga mössan och den svarta stjernbeströdda talaren, i hvilka han plägade gifva sina orakelsvar och förkunna sina proprofetior. Han visade mig sitt apotek, uppfyldt af de grannaste flaskor med vidunderliga etiketter, och svor, att dessa underbara läkemedel vore de bästa och helsosammaste, som från Hippokrates dagar intill nu blifvit tillverkade; samt att det vore en välsignelse för menskligheten och ett groft:streck i den giriga dödens och speknlerande -arfyingars beräkningar,. om herrar apotekare ålades atticke tillverka -och herrar läkare atticke föreskrifva andra läkemedel: än dessa, af honom, döktor Robach, uppfunna. -.Och--då hr: Robach. icke kunde begäray att. jag: skulle blindt-tro-denna hans försäkran, lemnade -han:-mig::en. upplysning, som. nästan. skingrade. mina tvifvel, och som jag. nu skyndar att meddela allmänheten. Dr. Robachs läkemedel -— några kostade-ände till 20 dollars flaskan — bestodo antingen af sirup och vatten eller -af vatten och Sirup, begge kategoriernaförsatta med oskyldiga essenoer,. som gåfvo. dem den nödvändiga.apotekslukten och dito smaken. s Fösta Jag sökte genom framkastade frågor utforska, om hr Robach tagit någon kännedom a: de föregifna hemliga vetenskaperna, såsom-de föreligga i åtskilliga arbeten från förflutna århundraden. Han hade icke besvärat sig särdeles dermed. Sjelf bekände han, att svenska bondpraktikan var en af hufvudkäl