Aftonbladet – 17 mars 1860, sida 2

Utrikes korrespöndens. (Fråå Aftonbladets; korrespondent); .. : Berlin, der 9 Mars 1860. Till följd af illamående, har jag, till min ledsnad, icke kunnat genast redogöra för vår representantkammares vigtiga plefiuäm den 2 Mars, då den italienska frågan förekom. Såsom, ni af tidningarne känner, rörde disktssionen en petition från flera invånare i Breslau, hvari regeringen uppmanades att evenitbelt på en kongress försvara Italiens könstitutionella och nationella rättigheter. Utskottet uttryckte sin sympati för Italiens säk, uttalade sig för nonintervention samt föreslog att kammaren skulle öfvergå till dagördningen på den grund, att det, var öfvartygadt om, att regeringen vore lifvad af samma känslor. Den debatt, som derefter egde rum, var, ej synnerligen omfattande. Emellertid ikomtno de olika partiernas åsigter rörande Italien derigenom i dagen. Ministeren, alltid temligen förbehållsäm i fråga om den tutändska politiken, ville förekomma diskussionen, hyilken hon ansåg oläräplig och föga gagnelig. Söm kammaren icke desto mindre inlät sig i en, sådan, förklaräde slutligen br Schleinitz, att kongressen. hade blifvit osånnolik, samt att de bemödanden, Preussen nyligen, gemensamt med Ryssland gjort i och för en konferens, för ögonblicket misslyekats. Beträffande Preussens politik yitrade hr Schleinitz, att det var af stor vigt för Europa att Italien icke blott blefve faktiskt pacificeradt, tan äfven erhölle en laglig och regelmässig ställning, Preussen skulle alltid göra stora ansträngningar för detta ändamål.