Aftonbladet – 2 mars 1860, sida 3

han endera taga fyllnaden afsina skogsförnödenhe ter från annat håll; eller ock förminska skogen: grundmassa så, att den inom längre eller kortare tidrymd är förbrukad; dermed må för öfrigt följas hvilket system som helst. De störstå obestridliga fördelarne. vid en ordnad trakthuggning äro just: 1:o Att denna hushållning lättare kan beskrifvas, samt af en icke skogsman derefter utföras, än någon annan hushållning. 2:0 Att hygget är på ett ställe samt lättare beredes till återsådd och fredas för kreaturen, än då huggning sker öfverallt. 3:0:derigenom att skogen: från första -lefnadsåren får uppväxa sluten och gallras efter behof, får den icke allehast en rakare och qvistfriare växt, än då han uppväxer utan vård och tillsyn, som naturligtvis alltid blir svårare och öfta uraktlåt. n, då öfver hela skogen äro, bestånd af ung och gammal skog blandade om hvarandra; all. ordning och kontroll att förtiga, som icke är möjlig i blädningshushållning, den. må vara ordnad eller icke. Hr J. E. B-n— tyckes vara införlifvad med den grundtanke, som genomgår hr biskop C. A. Agardhs stadsekonomiska statistik; i hvad den rörer detta ämne, der äfven blädning, såsom det mest naturenliga, på det högsta förordas, och de svenska skogsmännens trakthushållningslära, såsom allt för ensidig, kullkastas; äfven denne utmärkte författare har i sin skogshushållningslära ådagalagt den största obekantskap med våra skogars beskaffenhet, då han omtaar en skogens ställande i alleer samt om skogsharfvars införande, för att bereda marken för skogssådd. Allt lika outförbart som hr J.E. B—n:s planterinsar med ljusoch icke ljusbehöfvande träd, samt utförande af en ordnad blädning af en icke skogsman. -. s Då syftet mod hr J. E. B—n:s artikel om skogshushållning påtagligen är, att verka för en bättre vård af egentligen de mindre privatskogarne., men hvilket, efter mitt förmenande, artikeln snarare mot.erkar än befrämjar, så vill jag deremot uppträda, samt varna för de vådor, som kunna uppstå, om skogs:gare i allmänhet och de mindre skogsegarne isynverhet skulle börja att experimentera å sina redan lt förmycket inskränkta skogsarealer med planteingar af löfträd bland .barrskogen, eller, som den semenligen benämnes, ståndskogen: Det ligger i öppen dag, att skulle en sådan samnånblandning å dessa utmarker ske, så blifva de, ler jordmån och läge befrämja löfträds fortkomst, örvandlade till hagmark i stället för ståndskogsmark, ch timmerskogen i en-framtid blifver således än nera sällsynt, än om det lilla, som af ren skogsnark; ännu. återstår; företrädesvis afsättes till produerande af de redan dyra, men i en icke så särdees aflägsen framtid än dyrare blifvande byggnadsnaterialierna. : : I ängar ochHagmarker, der vore det mycket lofärdt om man allmänneligen planterade goda slöjdrädarter; hvaribland eken torde utgöra detträdslag, varpå mest. borde :aktgifvas; ty sedan skattejordsgare, efter kongl. förordningen af den 28 Oktober 830, tillerkännas. full egande rätt: öfver ekskogen mot afgifvande af en ringa lösen, samt kronoböner och boställsinnehbafvare, efter skedd ansökan, med itthet få ek utstämplad; och som återplattering ällan eller aldrig företages, så aftager detta ädla trädlag med hvarje år inom riket så betänkligt, att det fter några decennier icke torde mer vara til! finandes annat än på de. större egendomarne, der det nov vårdas, och således de stora summor, som rean från landet utgå för denna nödvändighetsvara, onu mer förökas och tynga dess handelsbalans. H. 8.