Aftonbladet – 24 februari 1860, sida 2

Yr— Sohamyl I S:t Petersburg. (Ur Revue de FOrient.) Vid Schamyls besök i Zarskje-Selo gjorde den oerhörda rikedomen af orientaliska, helt och hållet af guld, silfver och ädelstenar blixtrande vapen (der finnas öfver 1500) ögonskenligen ett djupt intryck på denne berömde tscherkesserfurste. Han undersökte med största uppmärksamhet. de anmärkningsvärdaste sablarne, läste högt deras i guld damaskerade arabiska inskrifter och svängde klingorna för att bättre kunna bedöma deras tyngd. I den ryska kammaren igenkände han sina båda gevär och de med inskrifter försedda silfverplåtar, med hvilka han prydt sina krigare, och hvilka man på slagfältet hade fråntagit deras lik. Han syntes känna sig smickrad öfver att hans insignier på den aflidne kejsarens befallning hade blifvit förda till vapenmus6et. Man visade honom ett till namnet väl bekant tortyrredskap, men hvilket man, emedan endast-få exemplar i Europa ääönu finnas, endast sällan kan få se — ångestpäronet; det har -verkligen samma form! och storlek som ett förlängdt päron och är, likt en melon, sammansatt af sex refben. När man förde det tillslutet in i munnen, utvidgade det sig medelst en fjeder, som spärrade det mot si dorna och tvingade den olycklige, som underkastades dessa marter, att, allt efter som man ville, tiga eller tala. Vid åsynen af detta djefvulska instrument sade Schamyl: Jag beklagar att icke förr hafva lärt känna detta instrument.s Och nu visade. sig i hans ansigte det der hemska leendet, hvilket stundom, när vissa ideer fullkomligt hafva bemaktigat-sig hönöm,: på ett hemskt sätt upplyser huns uttrycksfulla anletsdrag. Hans besök i eremitagets museum utmärkte sig