Aftonbladet – 16 februari 1860, sida 3

der instundande statsregleringsperiod för jernvägsbyggnaderna, och i nödfall mera kunde skaffas af riksgäldskontoret eller anv riksdag, som öppnas förrän nämnde periods slut, mötte han yttrandet, att man ej bör sky utländska lån, om de ske för produktiva ändamål, med invänd ngen, att man dock dervid bör hålla sig inom de gränser, som landets tillgångar anvisa. Belgiens statsskuld hade visserligen sedan dess lösslitande från Holland stigit från 133 till 400 millioner francs, men så utgör ock dess budget 220 millioner, eller två gån zer så mycket som vår. Det har kostat på sina jernvägar 90 millioner rår bko, men det har en årlig statsinkomst af 107 millioner rdr bko. Sverge håller ieremot på att komma till en statsskuld, som är två vänger större än dess årsinkomst. Det är visserligen sannt, att tyngden af jernvägslånen ännu icke känts tör individen, men går man brådstörtadt på, så kom er det nog att kännas. Jernvägarne äro företag af tur att fordra en långsam utveckling för att gifva stning; det har.redan visat sig (såsom med bestyrktes), att afkastningen af de redan färdiga sckena iogalunda stigit i proportion af deras fört!ängning. Banan mellan Göteborg och Falköping bade t. ex. inbringat 105,000 rdr, och när den öppusdes till Töreboda, borde den, i mån af det ökade ; iltalet, ha gifvit 170—180,000, men den hade i sjelfva verket ej lemnat mer än 113,000. Enahanda är förbållandet med södra stambanan Den produktiva kraften gör sig långsamt gällande, och vårt lands natur samt dess glesa befolkning vålla, att jernvärne först i framtiden kunna visa sin skapande förmåga. Talaren ansåg förslaget om upptagande af 35 miltioner lån vara mycket sväfvande. Det ärvisserligen sugdt, att det ej skulle leda till några större jerngsföretag, utan att man i alla fall skulle sätta punkt, när de två nu i görning varande stora stambanorna äro färdiga, och om så vore, skulle talaren kså kanske kunnat hylla det större låneförslaget; n han fruktade att nästa ständer möjligen kunde bestämma annorlunda. Summan 35 millioner är i allt fall fullkomligt obestämd. Den kan sjunka till 30 redan vid denna riksdag, om ett par -föreslagna förändringar i afseende på sträckningen genom Småland och sammanbindningen med Örebro blifva angna. Och när stambanorna bli färdiga, återstå de nga bibanorna, för hvilka redan vid denna riksdag är begärdt anslag af sammanräknadt omkring 36 millioner. Det är icke blott Sverge, som gör flera lån för att bygga sina jernvägar, utan detsamma ha flera främmande stater gjort. Belgien har många gånger upptagit lån och ej fått sämre vilkor för det. Preussen likaså samt Sardinien; de ha stundom lånat årligen. En talare bade anfört huru vid Belgiska lånets upptagande representationen på ett sannt konstitutiouelt sätt öfverlemnat åt den verkställande myndigheten fullmakt att uppgöra om vilkoren. Detsamma är förhållandet här. Statsutskottet har uppställt endast vågra få allmänna vilkor för riksgäldskontoret, som hos oss i detta fall är den verkställande myndighe ten. Man hade sagt att det ej vore fördelaktigt att i England upptaga ett litet lån; men Norges kredit bade visst ej lidit af att det ej gjorde sitt sista lån å mer än 1 million spår. Det har hittills varit en grundsats, att hvarje riksdag bör hushålla för sig och den ena ej ingripa på den andras bestämmande rätt. Den borde äfven här tillämpas. Talaren slutade med att påpeka, det utskottet, genom att tillstyrka K. M:ts proposition, just hade sökt samla omkring sig de flestes opinion och derigenom befordra skyndsamhet i frågans afgörande, så att konjunkturen måtte kunna begagnas. Fr Wern ansåg det farligt att göra sig beroende af det ovissa resultatet af ett inhemskt fondsystem. Det vore en irring att föreställa sig, det inga penningar komma att för jernvägsbyggnaderna utgå, om medlen anskaffades genom inhemsk uplåning. Det rbete, som nedläggs på jernvägarne, är nemligen cke för tiden produktivt, det blir så först i en mer eller mindre afiägsen framtid; men de vid arbetena vselsatta arbetarne skola dock födas; och hvar skola enningar dertill tagas; då dessa arbetare icke åstadomma någonting, som kan användas till byte i utlandet, icke heller någonting som ökar näringsmedlen iam landet. Deras syselsättning vid detta, först amdeles produktiva företag måste således för tillfället föranleda ett minus i exporten och ett plus i importen. Man bör göra väl klart för sig, att man för deras irbete väl får jernvägarne, men att man ej får katalet två gånger, och att, följaktligen, om de be;Higa medlen icke upptagas genom utländskt lån, oma de inom landet befintliga tillgångarne att utströmma ur landet. Öfvergående derefter till en undersökning, huruvida len nuvarande peoningställningen inom landet med f cn sådan utströmning af nu befintliga förlagsoch rörelsemedel, upptog talaren till genmäle åtskilI ga under öfverläggningen fälda yttranden. Han inrade dervid, att om man, såsom hr Rydin andt, skulle göra de inhemska jernvägsobligationerna 1 rörelsemedel, skulle följden deraf endast blifva en, att man utdrefve det förut befintliga rörelseedlet, bank-sedlarne. Den satsen (framställd af hr penstedt), att inhemska obligationer kunna begagnas till öfverflyttning af kapital länderna emellan, itan att rörelsemedlet behöfver för ändamålet tillipas, motsade den: af samme talare äfven yttrade vertygelse, att utländningen ej skulle konkurrera iw de inhemska obligationerna, emedan han ej vill nafva dem. Den såsom öfverraskande påpekade omständigheten, att opinionen, som nyligen med förkär ek omfattade iden om ett inhemskt fondsystem, nu ndt sig-från detsamma, fann talaren ganska narlig. Orsaken vore heltenkelt den, att om beningen af landets rörelse vid ett tillfälle ar större un behofvet af förlag för rörelsen samtidigt tager i nspråk — såsom förhållandet var härstädes för lägra år sedan — så söker. öfverskottet emploj och san yrkar då på ett inhemskt fondsystem; men om f. leremot, såsom nu är fallet, rörelsen slukar mer än om förefinnes, så höjas ropen ifrån andra sidan. rörändringen i tänkesätten har sålunda helt naturigt sin grund i de förändrade förhållandena. Genom öfverblick af våra finansiella förhilla :den före h efter krisen samt genom påpekande af det ktum, att man ännu härstädes i statslånefonen betalar 8 procent för lån på goda säkerher, visade talaren, att någon penningtillgång. å hvilken man kunde göra sig förhoppning för ett inhemskt fondsystem, ej nu hos oss förefunes och att det skulle vara högst menligt för vår dit, om ovilkorlig föreskrift. meddelades att på etta sätt uppbringa någon: viss summa, men försöet visade sig misslyckas. Att, på sätt hr Gripentedt föreslagit, medgifva fullmäktige frihet att göra tt försök, om förhållandena visa sig tjenliga, der mot hade talaren ingenting att invända, endast nan ej gjorde sig deraf beroende. Sökte för öfrigt örklara rätta sammanhanget med reservanternas örslag om 35 millioner, Sedan derefter hr Hierta gjort några anmärkninar mot föregående talares yttranden och C. A. Larson från Östergötland blifvit uppropad, men befunits redan hafva aflägsnat sig, och ingen annan tare de anmält. sig, förklarades öfverläggningen utad. är (nsändt: Ett och annat rörande Religionsfrihetens utvidgande, ärdeles med afseende å förslagen vid nuvarande riksdag. j