Aftonbladet – 16 februari 1860, sida 3

att på detta sätt så småningom kunna förändra der utländska amortabla skulden till en inländsk sådar uti ouppsägbara papper. Önskade bifall till regeringens förslag om 20 millioner. Hr F. Åkerman redogjorde i ett längre föredrag för de skäl, som kommo honom att rösta för 35 millioner. Hr E. G. Lilje höök reserverade sig mot ett af hr D.G. Bildt under middagen fäldt yttrande. Grefve C. H. Anckarsvärd förklarade sin tillfredsställelse öfver att en gång i sin lefnad kunna obetingadt få instämma med regeringens förslag, och hade blott en sak att anmärka, nemligen mot betalandet af de 9 millionerna på det förra lånet, utaf de penningar, som komma att inflyta genom det nu beslutade. Talaren hade önskat att, staten i detta fall ordentligare fullgjo sina förbindelser, och hoppades att detta lånande, fi att kunna betala, iche måtte urarta till princip. Grefve af Ugglas förklarade sig egentligen emot alla upplåningar utaf staten, men om så nödvändigt måste ske, så önskade talaren bifall för de 25 millionerna. Hr Dalman röstade för 35 millioner, af det skäl att de 25 ändå icke kommma att räcka och att det vore bäst att lång på en gång. Hr D. G. Bildt upptog till besvarande de mot hans förslag gjorda anmärkningar och fortfor att önska bifall till 35 millioner. Hr Mannerskantz talade för bifall till summans bestämmande till 25 millioner med möjlighet att, om förhållandena så gestaltade sig, upptaga någon del deraf inom landet. Statsrådet Gripenstedt fortfor att önska bifall till Kongl. Maj:ts proposition. Grefve A. von Rosen talade för 25 millioner, och sedan grefve Liljenerantz uppträdt med några beriktiganden i anledning af hr Bildts protest mot ett af hans yttranden under förmiddagens diskussion, begärde hr R. T. Cederschiöld ordet för att uttala sin erkänsla för regeringens hofsamhet i fråga om den begärda summan. Talaren ansåg konungens rådgifvare härvidlag icke hafva förtjent att mötas af mågon oppdsition, och önskade derföre bifall till den kungliga propositionen, såsom ett förtroendevotum för regeringen. Sedan landtmarskalken, efter framställd proposition, förklarat sig anse utskottets förslag hafva blifvit med öfvervägande ja besvaradt, begärdes af friherre H. Hamilton votering. Hr Tornerhjelm föreslog då att de, som talat för 35 millioner, skulle förena sig med dem, som önskade summans bestämmande till 25, och sedan friherre Hamilton bifallit detta, antogs de 25 millionerna som kontraproposition, hvarefter voteringen utföll sålunda, att summan af den utländska upplåningen, med 125 röster mot 79, bestämdes till 25 millioner. På förslag af friherre Akerhjelm beslöts att presteståndet skulle inbjudas att i detta beslut deltaga, på det att frågans afgörande icke skulle behöfva afgöras uti förstärkt statsutskott. Grefve Mörner anmälde sin reservation emot ståndets beslut rörande lånesumman. De öfriga punkterna af betänkardet blefvo bifallna, utom den sjette och åttonde, båda afhandlande sättet för lånets upptagande, hvilka punkter, på yrkande af hrr Mannerskantz och Bildt samt grefvarne Liljenerantz och Mörner, blefvo till utskottet återremitterade, af det skäl att ordalydelsen uti utskottets förslag skulle utestänga banken från deltagande i lånet. På hr Lefrens, under förmiddagen väckta förslag, angående bankens deltagande uti lånet, förklarade sig landtmarskalken icke nu kunna framställa proposition, emedan denna fråga först kunde komma under öfverläggning vid behandlingen af bankoutskottets betänkande n:r 17, angående bankovinstens användande. i Sedan ett af grefve H. E. Taube uppläst yttrande, i anledning af hans förut väckta motion om understöd af staten för en jernväg mellan StockHolm och Upsala, blifvit till statsutskottet remitteradt, åtskildes ståndet klockan !, till 12 på nätten. Presteståndet. Statsutskottets utlåtande n:o 51, angående de för fortsättning af statens jernvägsbyggnader erforderliga medels upplåning mot statsobligationer å utländskt mynt, fortsattes från förmiddagens plenum med 4:de punkten, i hvilken hemställes, att af de medel; som utom riket varda upplånade emot det nya jernvägslånet tillhörande och å utländskt mynt lydande svenska statsobligationer, må ett belopp, motsvarande den återstående, ännu obetalda delen, eller 9,000,t00 rdr, utaf det för ofvanberörde ändamål vid seånaste riksdag beslutade och dercfter utrikes upptagna statslån, användas till denna återstående summas liqviderande, och. 5:te punkten, att räntevinsten å statslånefonden, sedan den utländska skuld, som motsvarar densamma, blifvit liqviderad, kom mer att tillfalla riksgäldskontoret, hvaremot också möjligen härå uppkommande förluster, i öfverensstämmelse med hvad i detta hänseende redan är bestämdt, skola ersättas af samma verk, biföllos utan diskussion. 6:te punkten, innehållande stadganden och föreskrifter för ifrågavarande upplåning, hufvudsakligen öfverensstämmande med hvad vid sednaste iksdag angående enahanda upplåning blifvit fattadt, ifölls äfven; men det vid slutet af denna punkt förekommande stycke: Derest nu föreslagna beslut och stadganden varda af rikets ständer gillade och till behörigt iakttagande meddelade, torde utskottet få sig uppdraget att derom underrätta fullmäktige i riksgäldskontoret; hvarjemte de ifrågaställda särskilda föreskrifter rörande sättet och vilkoren för oftanämnde låns upptagande samt utskottets derom y de åsigter torde, i händelse rikets ständer godkänna hvad utskottet härvid yttrat, tillika böra genom utskottet meddelas fullmäktige till kännedom vid behandlingen och afgörandet af de med samma låns upptagande gemen: p egande frågor,, blef på yrkande af riksarkivarien Nordström afkortadt, så alt den sista delen af detsamma, från och med ordet hvarjemte, och till styckets slut, hvilket ansågs göra en inskränkning i fullmäktiges förut lemnade frihet att upptaga det beslutade lånet på det sätt de ansågo lämpligast, uteslöts. — 7:de punkten, att 3 ständers meddelade beslut skulle underställas K. Mets fastställelse, bifölls, hvaremot 8:de punkten, innehållande rättighet för fullmäktige att utse vissa ombud för bedrifvandet af erforderliga underhandlingar, blef, på yrkande af riksarkivarien Nordström, Profescorerna Lindgren, Agardh och Carlsson samt posten Wåhlander, helt och hållet uteslutet från betänkandet. . Allmänna besvärsoch ckonomiutskottets betänkande n:o 28, i anledning af väckta motioner, dels om utfästande af belöningar för de tjenligaste läroböcker vid den, första undervisningen i kristendomen, och dels om inskränkning i katekes-utanläsningen, föredrogs härefter och uppväckte diskussion, under hvilken bifall till utskottets afstyrkande förslag yrkades af biskoparne Millen och Björck, doktorerna Gumelius och Säve, pröstarhe Källs , Almqvist och Janzon, professor Carlsson, komministrarne Westergren och Malmborg samt kyrkoherden Ternström. Kyrko herden Wennerström och komminister Svartengren ville hafva återremiss. — Ståndet tiföll betänkandet. Bankoutskottets utlåtande n:o 15, i anledning af ett till utskottet aflemnadt prof På nytt sedelpapper, och samma utskotts memorial, i anledning af riks ståndens. beslut öfver utskottets utlåtande n:o 11, hifollos utan diskussion. i Ståndet åtskildes kl. , 9 ce. m. Bergareståndot. : Sedan åtskilliga expeditionsutskottets skrifvelseförslag blifvit upplästa och södkärda, fortsattes diskus ioken om statsutskoltets betänkande mr 51, tredje nomentet, rörande länesummans storlek. Hr Wal enberg, som först. fick ordet, utv: ade begrepper m ett inbemskt fond ielse samt visade tt vi redan ha ett,sädant genom de 36 millione hypoteksoch andra penningeverks obligationer, ne att dermed är föga bevändt, så länge ej en foudRe Fy ELO