Aftonbladet – 13 februari 1860, sida 3

man förut, ty England skickar sldrig sådana sändebud. Talaren hemställde dock huruvida det skullc varit passande att, då man till de öfriga hofven afsände dylika beskickningar, man skulle hafva förbisett det hof. til hvilket man står i så vänskapliga förhållanden som: det engelska, och hade derföre ansett det enligt med sin pligt att tillstyrka en sådan: hvarföre svarets uteblifvande icke kunde på rintas som en felslagen förhoppning. rd änsåg det vara stora skäl ut nds exempel, men kunde icke förtänka utrikesministern att denne ej deladehans Palaren ville nemligen sparsamhet, och ministern ce representation i enlighet med etikettens fordringar Fortfor att yrka nedsättving med 50,000 rd På framställd proposition bifölls utskottets . Utlitandets öfriga två punkter biföllos utan di skussion. Samma utskotts utlåtande n:o 52, angående anvisande af medel för forsatta arbeten å s:atens vestra stamjernbana emellan Stockholm och EFinetolm, bifölls utan diskussion. Bevillningsutskottets betänkanden, n:o 18, tillstyrkande upphörande af tolag samt vågooh pennibgars erläggande m. m.; n:o 14, till: ide upphörande af de lade kurhusafgiften; n:o 16, afstyrkande v ag om ändring i kongl. kungörelsen den 15 Dec 1854, angående kortstämplingens verkställande, och n:o 17, med hemställan att ett af K. M. och riket: kammarrätt afgifvet utlåtande måtte få tryckas och land riksstånden utdelas, blefvo punktvis föredragns ch biföllos utan diskussion. Sammansatta statsöch ekonomiutskottets betän kande n:o 1, angående arfvode åt dess sekreterare bifölls ke -Friherre Creutzs från förra plenum bordlagda mo iivering af sin motion om införande af det civil: äktenskapet remitterades till vederbörligt mwtskott sedan friherre R. Cederström deremot framställt n gra anmärkningar, som till utskottet skulle medf Friberre Raabs i förra plenum väckta motion om organiserande af kyrkomöten förklarades ai landtmarskalken för sent väckt och lades till hand lingarne. Ståndet åtskildes klockan 10 e. m. Presteständot. Statsutskottets utlåtande n:r 49, angående regle ringen af utgifterna under riksstatens andra hufvud titel, fortsattes från förmiddagens plenum med 4:de punkten, om Svea hofrätt med derunder lydande ju itiestat, och bifölls utan diskussion. Härefter före rogs samma utskotts utlåtande n:r 50, angående vegleriogeu af utgifterna under riksstatens tred hufvudtitel, Första punkten, om utrikes statsm ernps lön, i hvilken utskottet föreslagit en nedsättnir ån 24,000 till 20,000 rdr rm:, uppväckte diskussion hvarnader bifall till utskottets förslag yrkades a! loktorerna Sandberg och Säve. Biskop Annerstedt doktor Gumelius och prosten Söderberg talade för bifall till Kongl. Maj:t: förslag, att utrikes ministerns lön skulle blifva 24,000 rår rmt; och blef detta sedare yrkande ståndets beslut. De öfriga punktern: i utlåtandet biföllos. Bevillningsutskottets betänkande n:r 13, i anledning af väckta motioner angående dels den så kal fade tolagens utgående på sätt före sednaste riisdag varit stadgadt, och dels upphörande af våg och stämpelpenningars erläggande m. m., föredrogs nö och den i första punkten af detta betänkande utai Nils Larsson föreslagna förändring i tolagens utgående åstadkom en liflig diskussion. Pro sten Sonden visade, i ett ganska utförligt anföran de, att utskottet misstagit sig och att motionärer haft rätt i sina påståenden, hvarföre ban yrkad: återremiss af betänkandet. I samma syftning talad prosten Wåhlander och riksarkivarien Nordström. — Bifall till utskottets afstyrkande förslag yr:ades der emot af professor Agardh, komminister Be-kmar samt prostarne Kullman, Melån, Söderberg och Lind berg. — Efter votering, med 33 röster not 13, ble betänkandet i denna punkt återr. mitteradt. Andra punkten, innehållande en af hr Tham riddarhuset väckt motion om vågoch stämpel-afgif ternas upphörande, utan eller emot ers ng af tulloedlen, och tredje punkten, innehållande en af sam me motiodär väckt fråga om befrielse för städern: rån skyldigheten att bygga och underhålla tullhus redrogos, och biföll ståndet utskottets afstyrkandt rslag. C Vidare föredrogos och biföllos utan diskussion be villningsutskottets betänkande n:r 14, tillstyrkande väckta motioner om upphörande af nederlagsrätt fö: bränvin och sprit; statsutskottets utlåtanden n:r 53 tillstyrkande väckt fråga om understöd af allmänn: medel åt professor J. Hedenoborg; n:r 54, tillstyrkan de motion om ersättning från statsverket till aflidn: skeppstimmermannen Hedströms arfvingar för kon anta medel, dem Hedström i lifstiden öfverlemna 1 chefen å den sedermera förolyckade korveite: arlskrona; n:r 55, afstyrkande motion, angående rvandling till penningar af persedelskatterna mn: 36, tillstyrkande motion, om å:erbäring as orikti; iebitering af rotefrihetsafgift i hemmanet Fahlsko :r 2, samt n:r 57, afstyckande motion om eftergift f f. d. landskamreraren Lindherg ådömd ersättning kyldighet. Sammansatta statssamt allmänna be värsoch ekonomiutskottets betänkanden n:r 2, til tyrkande Kongl. Maj:ts skrifvelse om den tiliämnad: yrinrättningens vid Hernöklubb förläggande til Longön utanför Hernösand; r:r 3, afstyrkande mo ioner om anläggande af en fyr å klippan Bonde. n. m., samt n:r 4, tillstyrkande väckta motioner on itskilliga lotsars förseende med däckade båtar pi srönans bekostnad. gtåndet åtskil!es kl. !,9 e. m. ni Borgareståndet. På aftonen fortsattes föredragningen af statsutslkottets utlåtande p:r 48, med anledning af väckta fråsor, huruvida de vid sednaste riksdag embetsoch sjenstemän beviljade löneförhöjningar skola bibehål as och på ordinarie stat uppföras, eller om nedsätt ning deri bör egaruns Momentet 2 af förenämnd vetänkande, hvarigenom utskottet tillstyrkt, det ri sets ständer måtte besluta, att frågan om löneansla ns definitiva uppförande på stat bör till pröfning rekomma i sammanhang med bestämmandet af angens belopp för särskilda embetsverk, kårer och stater, framkallade en liflig diskussion. — För bifall talade hrr Swartz och Schwan, anseende att embetsmännen torde befrias ifrån att fortfarande befinna sig i en dylik provisorisk ställning med hänseende till sina löneförmåner. I samma syfte yttrade sig arr Thollander och Trägårdh, som yrkade ätt löneregleringen borde blifva definitiv; kunde ej detta medgifvas, så ansåg hr Trägårdh, att utskottets beänkan de borde bifallas. För en annän åsigt talade hr Björck, samt åberopade sin i ämnet afgifna reservation, hvari br Björck föreslagit att rikets stänler måtte förklara, att i de fall, der lönernas uppföS rande på stat kunde pröfvas lämpliga, sådant komner att vid -hufvudtitlarnes genomgående särskildt beslutas för hvarje stat och verk; men. att för öfrigt I och i allmänhet aflöningsanslagen måtte beviljas endast ör den tid, nästa statsregleringsperiod omfattar samt ljaktligen de vid sista riksdagen stadgade vilkor må ortfarande blifva gällande. Såsom grund för sin nening anförde hr Björck det olämpliga i att under mn tid, då särskildta nnden ännu möjligen till ;n del upprätthålla tillfälligt uppdrifna priser, och då neningarne om dessa komma att bibehålles eller yterligare sjunka, äro delade, medgifva en fastställelse t lönebeloppen, som gör det omöjligt att sederm :ra ämpa dessa efter förändrade förhållanden. Men lenna olägenhet af en definitiv lönereglering ansåg hr i 3jörek dock på intet sätt jemförlig med den som! står, i händelse genom en sådan fastsvällelse af fö i rä