Aftonbladet – 7 februari 1860, sida 3

Sardiniens örlogsmarin, hvilka blifvit till ho. nom ingifna. Sardinska regeringens officiella organ, tidningen Opinione, meddelar under rubriken Den neapolitanska interventionen, följande förkiaring: Interventionen är förbjuden för alla makter. Piemont bar afbållit sig derifrån, ehuruväl det hade rätt dertill, sedan befolkningen kallat det och röstat för mellersta Italiens införlifvande med Sardinien. Om ko ungen af Neapel låter sina trupper marschera,; så är det intet tvifvel om att Piemonts regering genast skall låta sina stridskrafter framrycka, för att värna sina rättigheter och försvara befolkningen. om den hotas af neapolitanska trupper och påfliga legoknektar. En dylik sam zanstötning vore beklagansvärd, men är i nämnde fall oundviklig. MAROCEO. Enligt underrättelser från Madrid af den 29 Januari hade spanskt belägringsartilleri blifvit utskeppadt framför Tetuan. Marskalk ODonnell förklarar uti en berättelse till drottning Isabella om krigets fortgång, att då mohrerna hafva beslutat att försvara Tetuan, så vore det nödvändigt att anskaffa all krigsmateriel, som erfordras för en regelbunden belägring af en fästning, och i nödfall förstöra platsen, om motståndet ihärdigt fortsättes. Den 31 Januari hade betydliga marockanska stridskrafter angripit spanska lägrets venstra flygel, men blifvit tillbakaslagna. Dercfter angrepo spaniorerna marockanernas linier, istadkommo stor förvirring bland mohrerna. besatte deras positioner och försvarade dem inda till träffningens slut. Mohrerna, hvilka kommenderades af siltanens broder, förlorade omkring 2000 man, men spanioreraas förlust 1tgjorde endast 200 man.