Aftonbladet – 7 februari 1860, sida 3

ändergätt laga skifte, och ban har dessätom flera Processer att sköta med sina sockenboer, om såe eviga rättigheterna?, som man vill göra. honom stridiga. Bäst vore alltså om de nya predikotexterna blefve införda samtidigt med den nya representationsförfattningen. I ett lyckligt ögonblick kom jag upp på borgareståndets läktare för att åhöra den yttarst lifliga debatten 1 anledning af konstitutionsutskottets ogillande af talmannens propositionsvägran 1 fråga om hr Wallenbergs riksdagsmannabehörighet: Hr Trägårdh, borgmästare i Karlshamn och en man med stora vyer och stora anspråk i framtiden, var så pass uppbragt på utskottets majoritet, som det gick an att i ord uttala, och hade han ej fört talmannens. talan mot utskottet, så Gud vete om ej klubban: hade fallit. ,Han fann sig alls icke besvärad af att rent ut säga, det trågans utgång varit föranledd dels af utskottets vtillfälliga sammansättning och dels deraf. att en eller annan utskottsledamot på sistone förändrat åsigt. Mig föreiföll det som hr Trägårdh, då han ifrade för lomaremaktens vilkorliga suveränitet, kastade: konstitutionsutskottets ovilkorliga suveränit. st öfver bord; men jag tror att man ej bör 1äkna så noga med den unge mannen som med brånad eftersträfvar att blifva be-mär kt och bryta sig en ny vög till de högre: ref fionerna. 4 Med vida mera värma, än jag tyckte att hr J , egentligen förtjente , tillrättavisades -han: både af hr Björck och hr Blanche; ty man: må i saken hylla eller ogilla utskottets åsigty så kan ej nekas, att det sätt, hvarpå utskottet anfölls af hr T., vittnade som allt annat äm parlamentarisk takt. : Men stodo borgareståndets ledamöter stridslystna och stridfärdiga på förmiddagen — huru lätt blefvo de icke åter försonade på af. tonen vid den lika ovanliga som lysande ban kett, hvilkeh då gafs af hr August Blanche just för borgareståndet? 4 Den rikt begåfvade.författaren, den snillrike talaren, bevisade sig också vara den an genämaste värd man vill önska sig. Bö Till denea bankett hade han inbjudit ej blott sina ståndskamrater, utan äfven statsmän, kenstnärer, vetenskapsmän, litteratörer, jemte representanter från de öfriga riksstånden. Samlingen uppgick till öfver tvåhundra personer; men alla hade godt utrymme i Odeonlokalens begge våningar. Den nedre var för tillfället förvandlad till tafvelexpoation, anordnad af Höckert öch Larsson, I den ena salongen, praktfullt möblerad, hade ht Hammer uppställt flerå dyrbara pjeser från sitt rika konstkabinett. I den vackra konsertsalen voro-långa bord dukade, på: hvilka: bålar och glas tronade. Den första skål, som värden föreslog, var för borgareståndet. Talet var bhjertligt och hänförande. Han utbragte en skål för det endast i meningar skiftande, men i bjertat eniga borgareståndet. : Fanfarer beledsagade skålen, och en dubbelqvartett, anförd af hr Strandberg, afslutade densamma med herrliga toner. Skålen besvarades med några få ord af ståndets talman, som -utbad -sig att få låta den hvila på bordet tills sednare på aftonen, förbehållande sig att då få frambära ståndets och öfriga gästers tacksamhet. Sinnesstämningen blef allt mera lifvad un, der det oafbrutna pokulerandet, hvartill den outtröttlige värden uppmanade. Ändtligen anmodade han sina gäster att stiga en trappa högre upp, der en ny omvexling i nöje och njutning var gästerna beredd. Man inträdde nu. i Odeonteateras salong. En vacker, hvitklädd gosse med blomsterkrans i håret utdelade följande program: : FÖRSTA ÅFDELNINGEN. 1:0.. Romans med obligat-violoncell, af Reissiger, utföres af hrr Strandberg och Arnold. 2:0: Lennart Torstenson i Ingolstadt, scenisk monolog af Herman Bjursten, gifves af hr Dahlqvist. 3:0,.. I Piscatori, duett af Gabussi, sjunges af hrr Strandberg och Willman 4:0, Daldansen, utföres af hr Selinders elever. ANDRA AFDELNINGEN,. 5:0. Gamle Skådespelaren, scenisk monolog af Blanche, gifves af hr Stjernström. 6:0.. Hasselbacken, vådevill i en akt af Säfström, spelas af hr Selinders elever. 7:0. Bondvisor, sjungas af hr Uddman. 8:0. Schalbaletten, utföres af hr Selinders elever. Vid första afdelninges slut framträdde hr Svante Hedin och meddelade: att ett uppehåll af högst en qvarts timma skulle ega rum, vilken tid lämpligast torde användas till inagande af förfriskningar, hvilka direktören för denna gången gratis ville tillhandahålla len ärade publiken,. — Hr Carlen fungerade schweizeriet såsom Oberkellner och skötte sin sak till publikens fulla belåtenhet. Glanspunkten i programmets andra afdelning, var Den Gamle Skådespelaren af Blanche, nästerligt utförd af hr Stjernström. Både ran och författaren framropades; den. förre ramträdde på scenen, den sednare fanns bland gästerha och mottog der den välförjenta hyllningen såsom författare. Allmänneligen charmerade, för att tala i horilds stil, begåfvo sig gästerna, sedan riåen för sista gången gått ned, till konertsalongen, der en; väl anordnad supå erverades. Nya bålar! Snillrika tal! Med rd, tagna ur värdens rika hjerta, föreslog an nu skålar för dem, hvilka förherrligat ans fest. Han yttrade, att om festen i nåon mån lyckats; så var det icke hans förjenst, utan endast den omständigheten, att an egde så många vänner, hvilka offrat sin d och sitt snille åt festen. Borgareståndets talman infriade nu på ett yckligt sätt sitt löfte att tacka värden, och i e lefverop, som höjdes till hans ära, rådde en fullkomligaste enighet. sa