Aftonbladet – 1 februari 1860, sida 3

utlemnats i mindre partier. Detta komme dock der. af att de endast sällan begagnas i allmänna rörel sen, utan blott till. utskeppning; hr Printzenskjöld som instämde med hr Ehrenhoff och önskade atti stället silfverplantsar måtte tillhandahållas. exportörerna, på det att myntningskostnaden undvekes. Sedan hrr Carlheim-Gyllenskjöld och Åkerman samt grefve Anckarsvärd instämt uti hr Liljehööks anhållan, och hr Ehrenhoff förklarat sig afstå från sin begäran om afslag samt äfven förenat sig om detta tillägg, blef, på framställd proposition, utskottets mei denna punkt bifallet, med tillägg af orden: ividt ske kan, så att slutet af den 96 af bankoreg!ementet hädanefter skall ega denna lydelse: börande fullmäktige tillse att, såvidt ske kan, prägladt silfvermynt af alla fastställda sorter städse finnas i förråd. Derefter företogs bankoutskottets memorial n:r 14, innefattande utskottets hemställan att ständerna måtte bemyndiga utskottet att, utan hinder af 2-4 4:de punkten af dess instruktion, öfverväga och till rikets ständer afgifva särskildt utlåtande om användande af den sedan 1857 års början upplupna bankovinst. Hr Lefrån begärde afslag på detta betänkande, emedan banken behöfver sin vinst till reservfond för anskaffande af metallisk valuta, hvilket icke kan låta sig göra, om vinsten nedlägges uti statsobligationer. Grefve Liljencrantz deremot önskade bifall till betänkandet, emedan han, i betraktande af den kredit, som det förra jernvägslånet eger på verldsmarknaden, icke ansåg det kunna blifva af ringaste våda för barken att emottaga dessa obligationer och, genom att deltaga i lånet, minska landets utländska skuldsumma med fyra millioner. Hr Printzenskjöld instämde med hr Lefrån. Friherre Tersmeden fästade de förre talarnes uppmärksamhet på, att här icke gäller sjelfva frågans afgörande, utan blott ett bemyndigande för utskottet att få upptaga den till behandling förr än instruktionen medgifver, och önskade proposition på bifall, uti hvilket yrkande hr Akerman instämde. Hr Flach önskade återremiss, på det att bankofullmäktige först måtte få tillfälle att i frågan afgifva sitt yttrande, samt derför att ståndet begått ett formfel, då det utan remiss bifallit friherre Tersmedens väckta förslag. Talaren ingick dessutom i en längre skildring af de vådor, som skulle uppkomma, i händelse bankens deltagande i jernvägslånet blefve beslutadt. Friherre Tersmeden begärde ånyo ordet för att påminna hr Flach om att här icke vore fråga om nyttan eller skadan af denna bankens åtgärd, utan blott huruvida utskottet skulle nu få till behandling upptaga frågan. En återremiss skulle endast fördröja lånets upptagande, så mycket mera som statsutskottet redan fattat sitt beslut i frågan. Med friherre Tersmeden instämde grefve Anckarsvärd, som uppmanade ståndet att hålla sig till saken och icke utspinna diskussionen på sidan om densamma, såsom här varit fallet. Hr Flach fortfor i sin anhållan om återremiss, och i denna begäran instämde nu äfven lhrr LefrÅn Och Printzenskjöld, som uppgåfvo sin anhållan om afslag. På framställd proposition svarades nästan enhälligt ja, men hr Flach begärde votering, hvilken utföll så, att utskottets förslag blef med 104 ja mot 27 nej af ståndet bifallet: Statsutskottets utlåtande n:r 38, afstyrkande väckt motion om tillgodonjutande af rätt till skattefrihet för sockenallmänningar, blef af ståndet bifallet. N:r 39, tillstyrkande K. M:ts proposition angående öfverlåtelse till allmänna barnhusinrättningen i Stockholm af en utaf Stockholms stads och läns kurhus begagnad tomt, bifölls, sedan hr F. 4. Cederschiöld talat emot och grefve Liljencrantz samt hr Montgomerie för detsamma. N:r 40, afstyrkande K. M:ts proposition om anslående af n:r 1 Törnestorp till boställe åt kronofogden i Höjentorps fögderi af Skaraborgs län; n:r 41, afstyrkande väckt motion om grundräntornas kapitalisering; nr 42, afstyrkande väckt motion angående indragning till kronan af kungsgården Ollestad; mn:r 43, afstyrkande väckt fråga om ersättning af allmänna medel till innehafvaren af komministersbostället Riddaretorp, för af samma boställe utgående roteringsafgift, och n:r 44, afstyrkande väckt fråga om förhöjd ersättning till nämndemän för extra förrättningar, biföllos alla utan diskussion. Lagutskottets utlåtande n:r 17, afstyrkande väckta motioner om stadgande derom att vid arfskifte mellan syskon afseeende bör fästas å erhållen uppfostran och uppnådd ålder, bifölls utan diskussion. Samma utskotts utlåtande n:r 18, i anledning af återremiss af utskottets betänkande n:r 7, lades till handlingarne. Ekonomiutskottets betänkande n:r 20, afstyrkande väckt motion om införande af stadgar till skyddande iohemska artisters förlagsrätt till originalarbeten i bildande konst, väckte någon diskussion, hvilken öppnades af motionären, hr v. Qvanten, som anhöll om återremiss af utlåtandet. Hrr Adelborg och Norlenfelt försvarade utskottets utlåtarde, isynnerhet på den grund, att konstutvecklingen i vårt land ännu ir så ringa, och att den endast mera skulle nedtryckas af en sådan lagstiftning. Med dessa herrar instämde frih. J. O. Alströmer, som trodde att artisterna hade mera nytta än skada af kopiering. Frih. R Cederström ansåg utskottet hafva, för att skaffa konstnären ära, helt och hållet glömt att han också oehöfver lefva. Trodde att utskottet borde taga kännedom om andra länders lagar i detta fall, och yrkade derföre återremiss. I denna yrkan instämde frih. prengtiporten. som ansåg attutskottet bort rådsöra sig med fria konsternas akademi, innan det i sådana ordalag som nu motiverat sitt afstyrkande. På framställd proposition, tycktes pluraliteten vara ör återremiss, hvarför votering begärdes af hr Adel org, hvilken votering så utföll, att betänkandet med 32 ja mot 24 nej af ståndet bifölls. summa utskotts betänkande n:o 21, afstyrkande fäckt motion om utfärdande af förordning till skydlande af landets fornlemningar; n:o 22 afstyrkande äckt motion om upphäfvande af förbud för humnerfiske under vissa månader af året; n:o 23, afstyrande väckt motion om lindring i kronobrefbäringsesväret för Jerrestads härad, och n:o 24, afstyrande väckt motion om förändrade stadganden röande kronobrefbäringen inom Gerds härad, biföllos la utan diskussion. De af statsrådet Malmsten uti dagens plenum afen:nade kongl. skrifvelser remitterades till vederörande utskott. Presteståndet. Scdän statsutskottetts utlåtande n:o 43, i anledning af uäckt fråga om ersättning af allmänna medel till nnchafvaren af komministersbostället Riddaretorp för f samma boställe utgående voteringsafgift blifvit, yrkande af motionären, doktor Sandberg -bifallet, cdrögs samma utskotts utlåtande. n:o 45; angående cräkningen af statsverkets inkomster. Utskottets illstyrkande att förlagsvärdet å spanmål. må, i öferensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, ibehållas till 2 rdr rmt för kubikfoten, äfvensom de ex första punkterna af betänkandet biföllos utan iskussion:. Den sjunde punkten, innehållande förlag att tiondeoch hammarskätten mätte, såsom hinande produktionen i dess fria utveckling, upphöra, öranledde en långvarig diskussion, som upptog nä