Aftonbladet – 1 februari 1860, sida 3

Ridderskapet och Adeln. Fortsattes behandlingen af bankoutskottets sedan sista Plenum uppskjutna memorial n:r 11. 2:dra punkten, afstyrkande utgifvande af sedlar å 3 rår rmt, bifölls utan diskussion. S:dje Punkten, tillstyrkande en förändring uti 96 af bankoreglementet, väckte någon öfverläggning, uti hvilken deltogo; hr Ehrenhoff, som begärde afslag på denna. punkt, emedan han ansåg utskottet dervid hafva ålagt fullmäktige en omöjlighet. Icke ens tvenne myntverk vore tillräckliga för att förse banken med så många specier som skulle behöfvas. Talaren påstod sig veta att i Hamburg ett bolag funnes, hvilket åvagit sig att till Österrike Icyerera myntadt silfver, och att detta bolag står i förbindelse med ett exportbolag i Stockholm. Hemställde om det. VOre skäl att uppmuntra en sådan industri, hr Liljeköök, som önskade den modifikation i den föreslagna Paragrafens lydelse, att orden såvidt ske kan måtte i slutet deraf inrymmas; friherre IW. F. Tersmeden, som ansåg det af lir Lilje: öök begärda tillägget mindre behöfligt, men likväl icke ville sätta sig deremot; hr Lefren ansåg det vara en orimlighet att hvar och en vid vexling skulle få välja hvad sorts silfvermynt som helst, emedan detta skulle förutsätta en mycket större silfvertillgång än banken eger. Talaren instämde derföre uti herr Liljehööks anhållan; grefve Liljeneran!z, som också instämde uti hr Liljehööks anbållan, och ville för öfrigt bifall till betänkandet, emedan det vore bekant huru det ofta varit omöjligt att kunna ur banken få vexla sig till en enda specie; hr Ehrenkoff, som visste af erfarenhet att detta aldrig händt, fastän specier blott