Aftonbladet – 1 februari 1860, sida 1

— rr v——E ESO SEEDA SD IT SD STOCKHOLNM den 1 Fobr. Till Riksståndens ledamöter har i dag utdelats konstitutionsutskottets memorial, hvarigenom utskottet ogillat talmannens i borgare ståndet vägran af proposition på den inom ståndet framställda anmärkning emot herr Wallenbergs behörighet att vara riksdagsman. Då denna fråga med skäl ådragit sig en stor: uppmärksamhet, anse vi oss böra här med-dela den utredning och motivering, på grund hvaraf utskottet kommit till det slut, hvar utskottet stannat. Efter en inledning, des sakens förlopp inom ståndet omförmäles, ytt-rar sig utskottet sålunda: Då utskottet nu till slutlig pröfning företagit detta till dess handläggning sålunda hänskjutna ärende, har utskottet sökt a!t åt dess utredande egna all den sorgfälliga granskning, som frågans vigt och betydenhet kräfva. Och har utskottet ansett rätta sättet, att finna er säker tillämpning af grundlagarne på förevarande fall, vara, att genomgå och med hvarandra jemföra de grundlagsbud, som i ett eller annat hänseende beröra frågan. Den 5S, so m härvid först framställer sig, är den 21 rik sdagsordningen. Här omnämnas tvenne olika auktoriteter, nemligen, dels justitiestatsminist rn, eller den konungen i hans ställe förordnar, biträdd af vederbörande fullmäktige i banken och i riksgäldskontoret, dels ock de särskida riksstånden. Den granskningsrätt, som blit vit öfverlemnad till förstnämnda auktoritet, .är i hög grad begränsad, enär föreroålet för å nna granskning endast vär att undersöka, huruvida fullmakterna blifvit utfärdade i den fom, som nästföljande (22:dra) föreskrifver — Nn Genom en sådan granskning kan väl iexe till fullo påräknas, att enhvar obenörig förhindras att vinna inträde i de särskilda riksstånden. Derföre har ock en ytterligare pröfningsrätt bhfvit öfverlemnad till vederbörligt riksstånd. Det moment, hvari denna sea.nare pröfningsrätt omförmäles, är af följande lyrdelsez — —; hvarje stånd dess pröfningsrätt förbehållen, såväl i afseende på sådana medlemmar, hvilkas fullmakter ej blifvit godkända, som dem, emot hvilka, till följd af V4 och 18 65, någon anmärkning eger rum, i hvilket sednare fall frågan, om den är klar och tydlig, hos ståndet afgöres men, då nödiga upplysningar saknas, till laglig åtgärd förvisass; och bibehålle emellertid den under ytterligare: pröfning ställde ledamoten sin riksdagsmannarätt — —. Då uta nu anförda föreskrift skall inhemtas, hu: uvida den riksstånden förbehållna pröfningsratt är oinskränkt, eller om och i Hvad må. Jen må vara begränsad, måste man för s:g hafva gjort klar betydelsen af hvarje dex :örekommande ord och talesätt. Afdessa. framstå tvenne, hvilka tarfva en närmare be-lysning. Dessa äro: 1:o begynnelseorden:: hvarje stånd dess pröfningsrätt förbehållen,. och 2:0o laglig åtgärd. Förstnämnda uttryck synes hänvisa på något föregående stadgande i riksdagsordningen, hvarest denna pröfningsrätt skulle blifvit. bestämd. Här säges nemligen: dess pröfnings:rätt, således en rätt, som antages vara redam känd och bestämd. Denna pröfningsrätt måste: således igenfi.nas uti någon af riksdagsord-ningens första tjugo paragrafer. Också be-finnes uti 18 följande stadgande: Till riksdagsman må ej i något stånd godkännas: en person, som icke upphunnit 235 års ålder, ej den ete, Frågas nu: hvem är det, som, enligt ofvan anförda ord, skall meddela eller vägra sådant godkännande? Detsäges ju uttryckligen, att sådant skall ske iståndet; men. uti ett riksstånd lärer väl icke någon annan, än ståndet sjelft, kunna fatta beslut. Häraf torde ock otvunget följa, att pröfningen, huruvida en med riksdagsmannafullmakt försedd person besitter de uti 18 S uppräknade qvalifikationer, ytterst tillkommer vederbörande: riksstånd. Sedan man sålunda klart uppfattat stadgandet i 18 S, blir det tydligt, hvarföre uti 21 S begagnas det till något föregående hänvisande uttrycket: hvarje stånd dess pröfningsrätt förbehållen.. Det är nemligen icke; första gången denna rätt omtalas. Uti 185; har den redan blifvit stadgad, men uti den: 21 S erhåller den en närmare utveckling, dels: i afseende på sättet, buru vid denna pröfning: skall förfaras, dels ock genom den vid 1815; års riksdag gjorda utsträcknidg af pröfnings-rätten äfven till de i 14 S upptagna qvalifi-kationer. Beträftande det andra, här ofvan anförda, i 21 8 förekommande uttrycket, på hvilket uppmärksamheten fästades, såsom fordrande en begreppsbestämning, eller orden: laglig åtgärd,; så kunna meningarne om betydelsen af detta uttryck vara delade. Visserligen menas dermed understundom icke blott undersökning, utan äfven slutlig dom. Med då detta språkbruk icke är i alla hänseenden fullt stadgadt, utan torde skifta, lemnar det icke ensamt tillförlitligt stöd, för att derpå grunda en tolkning af grundlagen. För att derom vinna säker öfvertygelse, ker hopträngdt till en liten mörk strimma. -. 1 1 ee hi 1 or wÖ nn 0 0 RN NN en