Räddningsväsendet å rikets kuster. Inspektörens för räddningsväsendet å rikets kuster, kaptenen vid flottan C. Klemans berättelse om räddningsväsendets verksamhet från den 1 Maj 1858 till den 1 Januari 1860. Sedan min, i Maj månad 1858, afgifna berättelse om räddningsväsendet i Sverge, dess uppkomst, organisation och verksamhet intill Maj månad år 1858, har denna nyttiga inrättning fortgått till vidare utveckling samt fortfarande lemnat de vackraste bevis på sin verksamhet. Det första räddningsföretag, som inträffade sedan förr omnämnda berättelse nedskrefs, var vid stationen Mälarehusen, den 4 Maj 1858, då besättningen å skonerten Aurora från Rendsburg räddades med tillhjelp af raketapparaten. Detta var första gången i Sverge, som dylik apparat användts vid räddningsföretag, och dertill var man på sätt och vis tvungen, emedan stationens lifräddningsbåt, för tillfället, var under reparation. Stora svårigheter mötte vid detta räddnvingsföretag, till följd af fartygsbesättningarnes okunnighet om förfaringssättet, vid räddning medelst dylik apparat, men genom ihärdighet hos stationens uppsyningsman och sedan raketlinan fyra särskilda gånger blifvit utsänd till det strandade fartyget, lyckades det slutligen att rädda alla om bord varande. Då det vid detta tillfälle visade sig huru angeläget det är att kännedom om räddningsapparaternes begagnande sprides ibland sjöfarande; så blef, på förslag af t. f. inspektoren, utfärdad en kungörelse om räddningsanstalterna för skeppsbrutne å Sverges kuster, hvaruti noga beskrefs förfaringssättet vid räddning medelst raketapparat, samt hvad de skeppsbrutne dervid hade att iakttaga. Denana kungörelse blef särskildt tryckt på svenska, engelska, franska och tyska språken, samt fördelad till främmande makters konsuler, sjömanshusen, skeppsklarerare med flera för att genom dem utdelas till sjöfarande. Under loppet af sommaren år 1858 inträffade intet anmärkningsvärdt vid stationerna, undantagandes undersökning och reparation af lifräddningsbåten vid stationen Mälarhusen. Vid undersökningen af luftlådorna, hvilka äro af galvaniserad jernplåt, befunnos .de illa. skadade af rost och uppfrätta på alla punkter, der de haft beröring med kopparspik eller naglar i botten på båten. De kunde emellertid repareras, och vid det öfningsförsök, som anställdes vid stationen i början af September månad, befanns båten i fullgodt skick. Det dröjde ej länge innan båtens duglighet ytterligare skulle sättas på prof, ty redan den 19 Oktober samma år inträffade ej mindre än 3:ne strandningar vid stationen, och dagen derpå ännu en sådan. De strandade fartygen voro norska skonerten Elisa från Skien, slupen Carl från Figeholm, skonerten Emelie från Mönsterås samt skonerten Argo från Ystad. — Besättningarne å alla dessa fartyg, tillsammans -23 man, blefvo alla räddade, hvaraf likväl blott 14 man medelst li:båten, och de öfriga 9, till större delen från skonerten Elisa, räddade sig sjelfva uti egna båtar. Alla fartygen blefvo vrak. Då vid detta tillfälle det ovanliga förhållande inträffade, att flera särskilda räddningsföretag föreko mmo samma dag, men bestämmelser i afseende på