räddningsmanskapets liqvid ej voro nog tydliga : och för ifrågavarande fall, så beslöt kongl. förvalt ningen af sjöärendena, på hemställan af t. f.inspektören, att full liqvid skulle utgå särskildt för hvarje räddningsföretag, såsom om de inträffat för Olika dagar. Sedan K. M:t, på hemställan af kongl. förvaltningen af sjöärendena, uti nådigt bref af den 24 Augusti 1858 bifallit, att t.f. inspektören finge företaga en resa till Gotland och Öland för att undersöka vissa å dessa öar befintliga ställen, hvilka ansetts vara i behof af räddsingsanstalter; äfvensom att resa till Falsterbo och Morups-Tånge, för enahanda ändamål, finge ske i sammanhang .med anbefalld inspektionsresa till de å skånska kusten redan befintliga räddningsstationer,så företogs resan till Gotland och Öland under sednare hälften af Oktober månad s-å., hvaremot resan till Falsterbo och Morups-Tånge,j måste uppskjutas till påföljande vår, emedan årets sista inspektionsresa redan var verkställd. Till följd af de företagna undersökningarne, föreslog inspektören till upprättande, följande nya räddningsstationer, nemligen: A Gotland Fahludden, såsom fullständig station, Ekeviken å Fårö, såsom båtstation, samt åå Öland Gräsgård, såsom båtstation. Deremot aasågos både Falsterbo och Morups-Tånge olämpliga såsom räddningsstationer, så väl till följd af det på dessa ställen ytterst sällan förekommande behofvet af särskilda räddningsapparater, som äfven svårigheten — till och med omöjligheten att verksamt använda dessa, då de verkligen vore behböfliga. Genom kongl. brefvet den 15 Febr. 1859 blef anbefaldt att de sålunda föreslagna nya räddningsstationerna skulle, så fort sig göra lät, ordnas och att kostnaden derför, förslagsvis beräknad till 15,500 rdr rmt, äfrensom utgifter till deras framtida underhåll skulle, i likhet med hvad förut egt rum för de redan befintliga räddningsstationerna, utgå af handelsoch sjöfartsfonden. I följd häraf utfärdade kongl. förvaltningen af sjöärendena befallning till inspektoren att afresa till Gotland och Öland för att utse platser för båtskjulen vid de blifvande nya räddningsstationerna samt uppgöra öfverenskommelse med jordegarne om deras öfverlåtande till K. M:t och kronan för nämnde ändamål; hvarefter entreprenadauktioner skulle anställas i Wisby och Kalmar å de blifvande båtskjulsbyggnaderna. De nya båtarne skulle alla byggas å kongl. skeppsvarfvet i Karlskrona efter den ifrån skeppsbyggmästare Bonnesen i Köpenhamn erhållna ritning, och således i likhet med de vid stationerna Mälarhusen och Viken, redan befintliga båtar. Den enda förändring, som anbefalldes, var att breflådorna skulle göras af koppar i stället för af galvaniserad jernplåt, hvilken senare erfarenheten, såväli Danmark som hos oss, visat vara högst ovaraktig och opålitlig för detta ändamål. De enda effekter, som behöfde anskaffas ifrån England, voro Dennets 9-E-ga raketer jemte antändningsrör, och blefvo dessa införskrifna genom kongl. förvaltningens af sjöärendena försorg, under det att anskaffningen af allt öfrigt ålåg t. f. inspektören, som likväl erhöll rättighet att reqvirera från kongl. skeppsvarfvet i Karlskrona sådana effekter, som kunde tillverkas derstädes. Byggandet af lifräddningsbåtarne och de till deras inrymmande bestämda skjul vid de särskilta stationerna äfvensom anskaffningen af alla öfriga för stationerna nödiga effekter bedrefvos nu med den skyndsamhet, att redan vid Oktober månads slut allting befanns färdigt, och återstod endast apparaternas transport till sina vederbörliga stationer. Under loppet af år 1859 hafva 12 st. från England införskrifna räddningsraketer blifvit fördelade på stationerna å skånska kusten såsom ersättning för de konsumerade, så att hvardera af dessa stationer för närvarande eger 6 raketer. Genom de öfver raketkasten vid öfningsförsöken förda anteckningar, befinnes medelkastvidden hafva varit 507 alnar. 259 elevation åter har gifvit den största medelkastvidd, eller 522 alvar. Utaf 33 kast kunna endast 5 anses hafva förfelat mål af ett vanligt fartygs storlek, såframt afståndet dertill öfverstigit 300 alnar. i Härvid måste likväl anmärkas att, vid de flesta öfningsförsöken, väderleken varit vacker och med föga blåst. Då verkligt räddningsförsök förekommer, äro förhållandena vanligen annorlunda, och följaktligen kan man ej vänta så tillfredsställande resultater. En och annan raket har äfven visat sig hafva liten eller föga öfver 300 alnars kastvidd, hvarigenom kastet måste förfelas då, såsom vanligt, afståndet till fartyget är betydligare. Så var förhållandet den 2 De-j: cember 1859, då tvenne raketer kastades, men ingen. dera uppnådde fartyget, som låg på ungefär 450 alnars afstånd från stranden. Utom här ofvan nämnda räddningsföretag, hafva, som synes af bifogad tabell, åtskilliga andra förekommit, synnerligast vid stationen Mälarhusen, hvar-: vid 63 menniskor blifvit räddade, hvilka, tillsammans med förut räddade 42 personer, utgöra det betydliga antalet af 105 menniskor, som blifvit räddade på den I korta tid, som förflutit sedan räddningsväsendet hos oss först började sin välgörande verksamhet. Särskildt förtjenar anmärkas, att vid stationen Mälarehusen, der förut årligen många menniskor funno en förtidig graf i böljorna, har, sedan räddningsapparaterna tillkommo, intet enda menniskolif gått förloradt vid skeppsbrott derstädes. Flera af de verkställda räddningsföretagen hafva skett under svåra omständigheter, hvarvid räddningsmanskapet utmärkt sig för nit och raskhet. För räddningen af besättningen å skonerten Aurora, som strandade vid stationen Mälarehusen den 3 Maj 1858, I erhöllo uppsyningsman och manskap derstädes särskilda . gratifikationer, äfvensom sådana tilldelades båtstyraren M. Andersson och roddaren Christian Pettersson, vid samma station, för deras välförhållande vid räddningen af besättningen från skonerten Eric, som strandade på samma ställe den 25 April 1859. Sednast vid räddningsföretaget den 2 December 1859, då besättningen å den vid stationen Mälarhusen strandade engelska skonerten Brothick räddades från, efter allt utseende, oundviklig död, utmärkte sig stationens räddningsmanskap genom särdeles mod och ihärdighet, hvadan det ock blifvit af inspektoren anmäldt till ytterligare belönings erhållande.