Aftonbladet – 28 januari 1860, sida 3

pollönmingsanslag ma nnna. ar omstaärdigneterna på Fkallad. (Forts.) Om elektriska teloegrafverket. (Forts. från gårdagsbladet.) Det torde för en stor del at allmänheter vara bekant, att under de sednare åren elektriska telegrafverkets ekonomiska ställning icke varit rätt förmånlig. — Efter det inkomsterna af telegrambefordringen lemnat-öfverskott, år 1855 af 22,435 rdi och 1856 af 34,604 rdr, inträdde med det följande året en förändring härutinnan, sedan j telegrafnätet blifvit indragna en mängd småstationer, hvilka, med en ganska obetydlig korrespondens, också lemnat endast en ringa afkastning, som mången gång knappt till hälften betäckt utgifterna för stationens underhåll. Sålunda bar en brist uppstått år 1857 af 41.319 rdr samt år 1858 af 59.316 rdr, alltsammans utan beräknande af någon ränta på de omkring-2 millioner riksdaler, soma från handelsoch sjöfartsfonden utgått till telegrafernas anläggning och underhåll. Visserligen lemnar det sistförflutna året ett 1 finansielt hänseende fördelaktigare resultat, såvidt dömas kan innan ännu räkenskaperna för året blifvit fullt afslutade. Om också behållningen derunder icke varit särdeles betydlig, har åtminstone icke någon brist upp kommit. Särskildt har under sednare halfiret. portoinkomsten med nära 50,000 rdr fverstigit det belopp, hvartill densamma vppgick år 1858. Men äfven med antagande att portoinkomsten af telegrambefordringen för år hädanefter kunde beräknas omkring 100,000 rår högre än det belopp, hvartill den uppgick år 1858, och under förutsättning, att till linieras omsättande med impregnerade stolpar särskilda medel anvisas, hvilket vi hålla för vundgängligen nödvändigt, är det dock icke ner än att man möjligen kan anse verkets konomiska bestånd för den närmaste framtien dermed betryggadt. Visserligen tro vi icke obetydliga besparingar i verkets utgiftsstat kunna göras, dels genom åtskilliga staoners förändring till visaretelegrafbyråer, på sätt ofvan blifvit nämndt, dels möjligen geom indragning af en ochannan station, hvilsen redan är i åtnjutande af jernvägs-telegrafförbindelse, dels slutligen också derigenom, utt antalet tjenstemän inskränkes der så ske san, Det är naturligt att, med den ringa :rfarenhet, som ännu i denna väg vunnits. :;å de flesta af telegrafverkets stationer inrätades, dessa kunnat komma att förses med en vångtaligare tjenstemannapersonal, än hvad sedermera visat sig vara nödvändigt. Och pm på åtskilliga ställen flera telegraftjenstenän, än för sjelfva telegrambefordringen kunde ara. nödiga, ansetts böra anställas för att, id ofta inträffande linieafbrott, kunna utresa .ch verkställa erforderliga reparationer, så ninskas i betydligaste mån behofvet häraf dan linierna blifvit försatta i ett bättre och säkrare skick. Också har redan förut, på tegrafstyrelsens hemställan, den I Oktober 1858 :;a indragning egt rum af 17 telegrafistbefattungar, och nyligen är af telegrafstyrelsen förHag afgifvet om telegrafstatens törminskanle med ytterligare Il assistenttjenster. Vi ro öfvertygade. derom, att äfven flera dylika vefattningar skola kunna indragas utan mehn ör telegrambefordringens ostörda gång. Men om sålunda i telegrafverkets årliga utsiftsstat, icke obetydliga besparingar kunna j ramtiden påräknas, så torde måhända till störta delen dessa dock komma att uppvägas af nlökningen i andra utgiftsposter. Frågan om n högst behöflig löneförbättring för de iallnänhet svagt aflönade telegraftjenstemännen ren af dem, som icke länge mer kan unjanskjutas. Det trägna, enformiga och på de törrestationerna särdeles tröttsamma arbetet, förening med den ringa utsigten för flertaet af dessa tjenstemän att genom befordran framtiden vinna en lugnare och fördelaktisare anställning, gör det till en nödvändighet ut bereda telegrafpersonalen en löneinkomst, :om -mer än den nuvarande kän vara egnad tt tillförsäkra dessa tjenstemän ett tarfligt ifsuppehälle. Äfven med iakttagande af all nöjlig sparsamhet torde den förhöjning i åriga aflöningsstaten, som härigenom uppkomner, föga understiga 40 å 50.000 rdr. Det nses också lätteligen att, äfven om under det öljande fem åren telegraflinierna blifva, utan I tgift för verket, omsatta med stolpar, hvilka mtagas komma att motstå rötan under tre å yra årtionden, telegrafverket, för att i en ravåtid sjelf kunna bekosta sitt underhåll, rligen behöfver afsätta en besparing, afseddi ör framtida reparationer, inköp af maskiner de förnöttas ställe m. m. Men, säger. man, en nedsättning i portot kall verka till ett ökaut anlitande af telegra-) erna, hvarigenom en större inkomst skall beedas verket än af det nuvarande 2-riksdalersvortot. Det lider intet tvifvel, att en minsking i portosatsen skall leda till en lifiigure elegramvexling, likasom ingen lärer vilja betrida, att denna bör på detta sätt så mycket !. om möjligt befordras, i den mån det kan ske . tan fara för telegrafverkets ekonomiska betånd. Svårt är att endast bestämma det belopp, vartill portoenheten kan nedsättas, med rimIs ig utsigt dertill, att den ökade korrespondenen skall ersätta hvad på hvarje särskildt te-t: egram afgiften understiger det nuvarande: