Aftonbladet – 28 januari 1860, sida 3

nedsäattas till I rdr 3V öre eller brusselkonventionens zonberäkning införas äfven för den inländska korrespondensen, med derefter lä pade progressiva portosatser, dock med skälig nedsätiwning för vårt land af portosatsen för isynnerhet den första Zzonen. i Hr RBidderstads: att medelportot måtte fastställas till I rdr rmt; et,) Hr Hjertas: att telegraferingsafgilteon måtte ot I korbma att utgöra 75 öre för alla afstånd 5 linom 32 (svenska?) mil samt 1 rdr 20 öre till längre bort belägna orter inom riket, utan att dock motionären bestämdt vidhölle dessa siffror ; samt J. O. Almqvists: att portot för enkelt telegram om 20 ord, adressen inberäknad, tull stationer inom 25 (svenska?) mil må nedsättas till 75 öre; för 30 ord till I rdro. 8..v. med 25 öres tillökning för hvarje tiotal; sazat. att portot till längre bort belägna orter bestämmes till 1 rdr 50 öre, med 50 öres förhöjning för rje öfverskjutande tiotal (ord ?). tå Rörande grunderna för hr Stjernefeldts förslag samt hr Säves senare alternativ, hafva vi ha!t tillfälle yttra oss här ofvan. Hvad beträffar de af hrr Hjerta och Almqvist ifrågastillda raijonporton, må det icke nekas, att desamma möjligen skulle hafva bildat en icke okiwiplig öfvergång till införande senare af ett nniformt porto för hela riket. Äfven för posrbefordringen föreslogs i K. M:ts proposition den 3 Mars 1834 till en början en dylik förmedlingsåtgärd; men vid behandlingen af denna fravoställning anmörktes redan då, att, så länge för beräknande af portoafgiften till cn mängd inrikes orter korrespondent icke kunde undvara särskilda fariffer eller kartor, fördelarne af den ifrågastälnda portoförenklinven skulle till väsentlig del gå för allmänheten förlorade. Detsamma gäller om telegrafportot. Och vil förmoda, att, seaan en gång steyet blifvit uttaget, någon återgång icke mera skatt ifrågakomma till hvad dock; mäste anses för en s. k. balfmesyr. Den föreslagna portosatsen 75 öre för enkelt telegtam afser utan tvifvel att företrädesis gynna den korrespondens, för hvilken wi anse telegraferna minst nödvändiga. Enahanda är förhållandet med doktor Säves yrkande omx särskild nedsättning af portot inom första zonen. Sistnämnde motionär framhåller uttryckiigen angelägenheten deraf, att telegrafportot ;ke sättes högre, än att de skingrade medmmarne af en familj kunna, utan stor uppoffring, Meddela hvarandra underrättelser om sitt befinnande m. m. Så önskligt detta äm må vara, kan det dock knappt anses vara för detta ändamål, som af handelsoch sjöfarts-. tenden blifvit förskjutna omkring två millioaer rdr. Icke heller tro vi att någor rimlig gedsättning i telegrafportot skulle kunna bereda flertalet af Sverges fattigare befolkning tillfälle att för sådant ändamål oftare begagna sig af telegraferingen. Och ingen lär dock ilja på allvar yrka, att stora summor af statsmedel böra uppoffras för att en del af folket. ien rika och välbergade, må sättas i tillfälle: att för görligen bästa pris så ofta som möj-ligt meddela sig med sina frånvarande anför-vandter och vänner. En nedsättning i portot från 2 till 1 rdr fordrar, för att inrikes korrespondensen fortfarande skall gifva åtminstone samma afkastning som hittilis, att telegramantalet skulle lerigenom fördubblas. Det är mer än hvad skäligen lärer kunna antaga. Deremot, så vanskligt det än i allmänhet är att uppgöra några sannolikhetsberäkningar rörande korrespondensens tilleller aftagande på grund f förändrade portosatser — hålla vi det icke ör otroligt, att portots nedsättande till I rdr 30 öre, såsom doktor Säve alternativt föresla. skulle kunna komma att leda till telesramäntalets ökande med 33!; procent, hvarigenom portoförlusten vore betäckt.: fö uu Hvilken förändring i telegramtaxeringen rTamtiden än må komma att medföra, antaga vi för afgjordt, att någon sådan icke ifrågakommer förr än man haft fullt tillfälle dömma om verkningarne af de senast i ämnet neddelade föreskrifter. På samma gång det ya reglementet utfärdades, den 4 Juni sistiidue år, anbefallde K. M:t telegrafstyrelsen alt, sedan ett års erfarenhet vunnits rörande resultatet af det nya taxeringssättet, till K. M:t nkomma med förslag till de åtgärder, hvilka sunna anses lämpliga och nödiga till betryg:ande af verkets ekonomiska ställning. Det r på den sålunda vunna erfarenhet som san måhända skall kunna grunda några beikningar på möjligheten af en nedsättning i .Jegrafportot utån fara för minskning i tele2rafverkets inkomster. Och skulle — hvad vi icke föreställa oss — n sådan nedsättning då icke befinnas verkä!lbar, så torde den inländska telegrambedringen kunna på annat sätt tillgodoses: annolikt har för flertalet af korrespondenter lägenheten af portoförhöjningen icke Varit törre än den af inskränkningen i ordantalet. vi hafva härofvanför sökt visa orsaken till senba inskränkning, samt att en förändring f ordantalet i enkelt telegram lätteligen skulle oda till misstag och förvecklingar vid beräkningen af den progressiva portotillökningen för öfverskjutande antal ord. Vianse derföre ortfarande någon rubbning af föreskriften härom icke böra ifrågakomma. : Men utan att ingå i antalet af de taxening : inderkastade orden, lemnades, enligt äldre eglementet, korrespondenten fem ord till: mottagarens namn och adress, för hvilka nåot porto icke erlades. Ett dylikt stadgande ; unde, utan att i öfrigt rubba ordberäkningen, söjligen åter göras gällande för den inländka telegrambefordringen. Det skulle säkert ara en välkommen förmån. för flertalet af korresponendter; som nu i deflesta fall bafva rt att inom 20-ord, med adressen deri ins äKnad, sammantränga hvad som skall med !elas, . Förlusten för telegrafverket Vore en minskning i porto för några dubbeltelegramner — vi tro dock icke att summan skulle TER RMTARS TE T