Nedsättning i dyrtidstilägget å löner i Norge. Norska regeringen hade en tid före Storthingets öppnande upptagit i budgeten förslag om det af förra Storthinget beslutade dyrtidstilläggets fortfarande äfven under nästa statsregleringsperiod. Men när det led närmare tiden för budgetspropositionens afgifvande, fann regeringen sig dels af den finansiella ställningen och dels af allmänna meningens Påtryckning föranlåten att ändra förbemälta del af sin proposition derhän, att dyrtidstillägget föreslogs att utgå med betydligt minskadt belopp, nemligen med 15 proc. förhöjning å löner intill. 200 spd., 10 proc. å löner från 200 till 400, 7 1, proc. å 400 till 600 och 3 proc. å 600 till 800. Löner mellan 1200 ua 1275 spd. skulle fyllas till sistnämnde beopp: Löne-och pensionskomiten utlät sig om detta förslag på följande sätt: ?Af de beslut, som fattades vid 1857 års Storthing, var det måhände icke något, som har gifvit anledning till så allmänt ogillande och klandrande kritik, eller som framkallat så högljudda förebråelser mot Storthinget för långt drifvet slöseri med statens tillgångar, som det då fattade beslutet angående dyrtidstilläggen, Komiten vill icke här inlåta sig på att afgöra huruvida allmänhetens omdöme härutinnan. var. mer eller mindre välgrundadt, en-om den än, å ena sida :, kan medgifva att tilläggen möjligtvis beviljades i större ut: sträckning än string nödvändighet fördrade, bör... den å andra sidan ej lemna oanmärkt; att de näppeligen skulle ha blifvit gifna, derest icke vederbörande embets-:och tjenstes män då redan längre tid hade liditaf den dyra tidens besvärligheter. Enär denna könsideration onekligen gjorde si gällande, borde tillägget. anses röra. ej blott den tidrymd, för hvilken det-bev ljades, utan. äfven..som er: sättning för föregående, högst betydliga brist: Uppställer komiten nu den frågan, omprig: förhållandena för! närvarandeäro desamma söm i början af 1857 och om dei då rådande Arbeten ny öfverallj är lika känbar som då, så anser densig et kunna annat än svara ett