Aftonbladet – 24 januari 1860, sida 3

560 056 rdr pr mil, således en skilnad för hvarje mil af 117,134 rdr samt 2!, mils besparing i längd dessutom till fördel för Lagalinien. (Forts.) (Insändt.) Svedenborgs drömmar 1744. Under ofvanstående titel har nyligen blifvit utgifvet ett hittills otryckt och okändt manuskript af den: berömde mannen. Detta manuskript har funnits i qvarlåtenskapen efter den år 1849 aflidne 90-årige lektorn i Westerås, Bceheringson, och först år 1858 blifvit erbjudet åt och inköpt af kungliga biblioteket. Manuskriptets utgifvande är ombesörjdt af vice bibliotekarien Klemming, som dock af dess! på många ställen anstötliga innehåll ansett sig förhindrad att kunna öfverlermna detsamma åt allmänheten, utan derföre blott, såsom i företalet upplyses, afdragit 99 exemplar, af hvilka hvart och och ett är numereradt, Skriften finnes således ej till salu; men då den i visst afseende är högst märkvärdig, torde en liten redogörelse af dess innehåll vara välkommen för den större publiken, med bifogande af några reflexioner, som sjelfmant göra sig. Manuskriptet utgör egentligen en anteckningsbok, förd af Svedenborg under en resa till och vistelse i Holland åren 1743 och 1744. De egentliga reseanteckningarne äro dock få och största innehållet utgöres af beskrifningar på åtskilliga besynnerliga drömmar, som Svedenborg vid nämnde tid hade. Efter uppteckningen af hvarje sådan dröm bifogas vanligen uttrycket: Detta torde betyda, eller äfven: Detta betyder, och hvarpå följer ett slags utläggning af drömmen, som förefaller den fördomsfrie läsaren fullkomligt godtycklig, men hvari man redan spårarförsta uppränningen till Svedenborgs sedermera utvecklade s. k. korrespondenslära. Svedenborg yttrar äfven, att hans hufvudpassion varit för det andra könet, och i många af drömmarna förekomma fruntimmersfigurer och beskrifningar på scener af ett högst orent innehåll. Efter en dylik, i de minsta detaljer högst vidrig, beskrifning säger Svedenborg vid reflexionen häröfver endast, att dylikt i verldsligt afseende vore impurt, men i sig sjelft purt. På flera ställen beklagar sig författaren öfver att hela dagen vara förföljd af fasliga tankar, från hvilka ban ej kunde blifva fri annat än för något ögonblick, då han med innerlighet anropade Herren Christus och tog sin tillflykt till hans kors. Dessutom förekomma äfven på andra ställen böner och uttryck, tillkännagifvande en djupare religiositet, aäfvensom på ett ställe en dröm förekommer, deri Herren sjelf uppenbarar sig, och Svedenborg tager denna dröm helt naivt för en omedelbar gudomlig uppenbarelse. Sjelf tyckes dock Svedenborg ännu ej ansett dessa sina nattliga drömmar för annat än verkliga sådana, och betraktar de deri uppträdande personerna såsom blott fantasibilder; men då märke lägges till tidpunkten för desamma, hvilken inträffade endast ett år förrän Svedenborg ansetts hafva haft sin första uppenbarelse och offentligen uppträdde som spdeskådare, så inses lätt att dessa drömmar varit liksom en öfvergång till den egentliga andeskådningen. I skriften nämnes äfven, att Svedenborg några år förut också upptecknat drömmar; men handskriften öfver dessa har ej kunnat återfinnas. Aro nu dessa drömmar så märkvärdiga, som Svedenborg tyckes vilja anse dem? Visserligen icke. En sömn, störd af mer eller mindre lifliga, oroliga och fantasirika drömmar, hör så litet till det ovanliga, att kanske mängden af till mognare år komna personer någon gång under sin litstid varit deraf be svärade.. Ett dylikt drömlikt tillstånd är vänligt icke allenast i många kroppsliza sjukdomar, utan äfven aär själen af en eller annan anledning befinner sig i frerretadt tillstånd. En sådan öfverretning kan nppkomma genom öfveransträngning i studier, ge nom sorg eller bekymmer och icke minst genom häftiga passioner. Sålunda drömmer tjufven företrä desvis om stölder, mördaren om blod och mord, der girige om penningar, spelaren om speloch den ekyske am. sinnliga nHjutningar 0, s. v. Det är i detta af. seende som en särskilt uppmärksambet bör fästas vid drömmen, att den liksom upptäcker för menpnikan de oftast mest fördolda gömslorna i dess inre, och om man ej i enskilta fall kan tillräknas drömnarnas beskaffenhet, är man dock så till vida ej atan skuld, som ett oftare förekommande af samma :yoder i drömmen ej gerna är möjligt, utan att sjä: !en i vakande tillståndet deråt bar sin riktning. S. har ej härvid fästat det minsta afseende, då hans orena drömmar ej det ringåste bekymra Honom För öfrigt äro drömmar af gammalt ansedda att ej sara utan betydelse, hvarföre drömtyderi också blifvit idkadt ialla tider och äfven förekommer i bibeln. Men denna drömmarnes särkilda betydelse hör dock endast till undantagen och i allmänhet kunna de eodast anses såsom betydelselösa foster af vår, äfven under sofvande tillståndet, ständigt verksamma inbillniog. Alldeles: orimligt-är det att såsom S. vilje fästa en särskildt betydelse och utläggning af hvarje ifröm, och denna af den mest godtyckliga beskaffenhet. Det kan ej förefalla särdeles förvånande, att S. varit särskildt hemsökt af oroliga drömmar, då dels hans ovanliga verksamhet som tänkare och skriftställare lätt kunde föranleda en själskrafternas tillfälliga öfveransträngning, dels den omtalta hufvudpassionen och de ofta omnämnda fasliga tankarne tillkännagifva en öfverretning af annan natur, hvil kas gemensamma resultat voro de besynnerliga drömmarne. Hade S. under detta tillstånd rådfrågat en läkare eller blott en vanlig förståndig menniska om sina drömmar, skulle denna gifvit honom det enkla rådet att först genom någon hvila söka återställa själskrafternas rubbade jemvigt och för det andra genom bön och kristlig kamp söka blifva herre öfver de fasliga tankarne. Hade detta skett, så är mycket sannolikt, att drömmarne upphört och S, fortfarit att som dittills vara en berömd lärd, men ej hunnit till den sedermera tillkomna tvetydiga äran af profet och andeskådare. Den annars så lärde och snillrike mannen förbisåg dock denna enkla utväg och fördjupade sig i stället i grubblerier öfver sina drömmar, och resultatet blef det af alla kända. Anmärkningsvärdt är att den, som blott ett år sednare uppträder med de höga anspråken af profet och särskildt medddelare af gudomlig uppenbarelse, ännu så kort förut är så litet ren, att han ej alls kan styra sina tankar, till hvilken; punkt många enfaldiga kristna hunnit; ehuru vi. visserligen medgifva, att denna beherrskning af tankarna är ett ganska svårt problem och väl aldrig lyckas utom. på: den rent kristliga vägen. Ibland drömmarne förekomma, såsom förut nämdt är, äfven en, der S: tyckte -sig vara i Guds egen närvaro, och denna drönr tager S. helt enkelt fören omedetbar gudömlig uppenbarelse. Det är döck icke ovanligt; att persöner, söm ofta sysselsätta sig med djupa religiösa betraktelser, och detta gjorde onekligen äfven S., understubnom i sing drömmar tycka sig förnimma Guds omedelbara när7aro, och om sådana drömmar i sig sjelft väl alltid iro anmärkningsvärda, så äro väl få nog inbilska att betrakta dem såsom uppenbarelser, hvarifrån direkta neddelanden från den Högste kunna inhemtas. Då S. ofta i sina sednare skrifter säger sig hafva talat med Gud; såsom en vän med sin vän, så vet man SOTSPV Je SDS FIETERI SYSTRAR SPTFOS TA MRSSE Ev MOSA TIS SEP