Aftonbladet – 23 januari 1860, sida 2

Article Image
ryskaamerikanska Kkompantet och ar 1033 mea ett af dess fartyg råkade i engelsk fångenskap, derifrån han först i April 1856 frigafs,; har, genom härifrån uti Oktober 1859 afsänd skrifvelse, till kompaniet vändt sig med anhållan om slutliqvid. I anledning häraf har nu genom svenske ministern i S:t Petersburg blifvit för Lundins räkning hit öfversända icke allenast Luz, fordran, 10 rubel 32 kopek silfver, utar SN derutöfver 100 rubel silfver såsom ersättning för den tid Lundin tillbragt i fångenskap. (D. B.) — I trakten af Malmö såg man juldagen, berättar Malmö Allehanda, på en sträcka af mer än en mil, en myckenhet små, svarta, lefvande maskar af något mer än en half tums längd, för öfrigt liknande lysmaskar. Att de kommit upp ur. jorden kunde icke gerna vara möjligt, ty dels var marken ännu belagd med en half aln djup käle, och dels lågo maskarne så väl på snön och isen som på bara marken. — Örebro privatbank har i Skaraborgs läns änteri nedsatt erforderligt belopp af riksmynt ör att privatbankens sedlar må mottagas i kronouppbörden. — På Göteborgs sparbanks första insättningsdag för detta år insattes den betydliga summan af 36,861 rdr rmt. — Enligt en af Göteborgs Handelstidning anstäld beräkning utgör medeltalet af södra och vestra stambanornas trafikinkomst under sistlidet år pr svensk mil räknadt, den södra banan upptagen till 5,, och den vestra till 12.., (medeltalet af väglängderna pr år) således tillsammans 17,,, sv. mil, 37,536 rdr riksmynt. : — Inkommande och utgående tulluppbörden i Göteborg utgjorde år 1859: 4,338,014 rdr 20 öre. — Taxeringsvärdet å egendomar i Göteborg och förstäderna utgjorde år 1858: 24.211,640: och 1859: 26,170,040 rdr rmt: — Kommerskollegii berättelse om svenska bergshandteringen under loppet af 1858 meddelar först, att undier detta år blifvit inom tandet uppbrutna 1,890,173 skepp. t.-v. jernnalm, förut .m 56,283 skepp. sjöoch myrmalm. Största jer.malmsbrytnipgen hade blifvit verkställd i Stora Kopparbergs län (471,842 skepp.) och dernäst i Örebro län (444,464 skepp.), Wermlands län (346,866 skepp.) samt Westmanlands län (230,556 skepp.) och Upsala län (148,227 skeppund). Tackjernstillverkningen vid. 261 masugnar, som varit i gång under en sammanräknad blåsningstid af 30,099 dygn 22 timmar, har tillsammans utgjort 940,173 skeppund t.-v. Tiondetackjernet har utgjort 7815 skepp. 14 lisp. 8 skålp. Största antalet masugnar (57 stycken) fanns i Örebro län och dernäst (52) i Kopparbergs län. Elfsborgs och Skaraborgs län hade blott en masugn hvardera. Angående stängjernstillverkningen meddelas följande: Sammanräknade stångjernstillverkningen har atgjort 781,117 skepp., bvaraf 635,395 åstadkommits vid bruk med obestämd och 145,722 vid bruk med bestämd smidesrätt. Privilegierade härdantalet har varit vid de förra 929 med 9824 skepp. 4 lisp. 5 skålp. frälserätt ;ch vid de sednare 386 med. 6793 skepp. 8 tisp. 5 skålp. frälserätt samt 156,322 skepp. 6 lisp. 4 skålp. privilegieradt smide; men unler året hafva varit nedlagda 29 härdar med sbestämd smidesrätt och 97 skepp. 10 lisp. frälserätt samt 30 härdar med ett till 13.510 skepp. 16 lisp. bestämdt smidesbelopp och 534 skepp. 5 lisp. frälserätt, efter afräkning hvaraf iterstå 900 härdar med obestämd smidesrätt och 9726 skepp. 14 lisp. 5 skålp. frälserätt samt 356 härdar med 152.811 skepp. 10 lisp. 4 skålpund privilegieradt smide och 6261 -kepp. 3 lisp. 5 skålp. frälserätt. Guldtillverkningen under året har utgjort 175 ort 55 korn, och rikets hela silfvertillverkning utgjorde 5484 lödiga marker 3 lod, deraf 3579 marker vid Sala och 1081 marker vid Guldsmedshyttan. Under året tillverkades vid Stora Kopparberget 3598 skepp. 4 lisp. 11 marker råkoppar, och hela koppartillverkningen inom Stora Kopparbergs län steg till 4244 skepp. råkopparvigt. Deremot åstadkommos vid Åtvidaherg, numera rikets största kopparverk, 6310 skepp. st.-st.-v. garkoppar. Vid de öfriga kopparverken erhöllos : Gustafs och Carlbergs Jemtland 346 skepp. st.-st.-v. garkoppar; — l vid Riddarhyttan i Westmanland 385 skepp. st.-st.-v. garkoppar; — vid Ljusnarsbergs i Örebro län 526 skepp. st.-st.-v. garkoppar; — vid Flögfors i samma län 450 skepp. st.-st.-v. garkoppar; vid Tunaberg i Södermanland 30 skepp. st.-st-v. garkoppar; — vid Waldemarsvik i Kalmar län 153 skepp. st.-st.-v. garkoppar, samt vid Fredriksberg i Jönköpings län blott 80 skepp. skärsten, men icke någon färdig koppar. Hela koppartillverkningen i riket utgjorde 12,448 skepp. 3 lisp. 15 skålp st.-si-v. garkoppar. Nickel tillverkades vid Sågmyra i Kopparbergs och vid Klefva i Jönköpings län, på förra stället 568 centner, på det sednare 132 skepp. s. k. concentrationssten. Af messing tillverkades vid Skultuna och i Nyköping 886 I EEDSESP ETTA Ten 5gon med groparna öfver näsborrna om att gifva hans ansigte ett uttryck, som gjorde det k EG 1 JE EEE BR

23 januari 1860, sida 2

Thumbnail