Aftonbladet – 20 januari 1860, sida 3

böra understödjas. Komitån tyckes hafva glömt, att detta är en sak som endast tillhör de båda statsmakterna dtt bestämma, men icke en för andra ändarnål tillfälligt nedsatt komite. Vidare yttras: Att den ingeniörserfarenhet, som landet har att erbjuda, ännu bör sammanbållas och användas vid statens jernvägsarbeten, samt att bibanors anläggande skulle fördyra statens jernvägsanläggningar gemom för starkt anlitande af arbetare och materialier. Hvad förra delen af denna argumentering vidkommer, förefaller den så mycket mer oväntad, som chefen för statens jernvägsbyggnader icke ens använder de dugliga ing niörer, som finnas, och 2:ne utmärkt skickliga män örlidet år måste söka employ i Ryssland i Srist på arbete här, hvarförutan flera förgäfses sökt att bli använda. Att statens jernvägar,.t. ex. i Skåne, skulle fördyras genom anläggande af en liten bihana någonstädes, t. ex. i Nerike, är en tanke å liten, att man svårligen kan inse huru den sunnat framkomma. Å sidan 43 förekommer ett bevis för nytjan af att bibanornas rörelsemateriel skulle bli betydligt billigare, om staten anskaff: de och inderhölle densamma. Detta sammanhänger på det nogaste med yttrandet om att en bibana bör hafva allt lika med stambanan. läraf följer, att ett bolag, som förenade sig itt bygga en bibana med möjligaste besparing, och ansåge sig belåtet med en-bankbredd af 14 fot, skenor å 13 I pr fot och lokomotiver ör 20 å 25,000 rår, skulle förpligtas att öka Sanken med 6 fot, skenorna med 8 pr fot, ch köpa eller låta staten köpa lokomotiver ör 50,000 rdr, endast derföre att det behagat zederbörande att begagna dessa större och sostsammare förhållanden vid statens jernvä3ar. År blott spårvidden lika, så är detta sllt hvad som behöfves. (Forts.)