Aftonbladet – 20 januari 1860, sida 3

stymmelse till karta finnes bifogad. Dessutom äro sådana af särdeles vigt för den ingeniör, som -edan skall leda byggandet af vägen. Derent tekniska uppgifterna öfver lutningsförhållanden och radier hafva platt icte något inflytande Ipå anläggningen, men väl få framtida underhållskostnaden, hvilken dessutom väsentligt beror af trafiken och således ännu hos oss svårligen kan beräknas. Den åberopade taellen utgör således alldeles icke någon ledning för omdömet om jernvägare fördelar eller olägenheter, så vidt dessa bero af anlöggvingskostnaden; på samma gång de uteblifna topografiska uppgifterna och kartorna utgöra en så väsentlig lucka i arbetet, att dem förutan de nakna profilerna sakna all slags kon:roll, och äro af föga värde. Den å sidan 10 åberopade tab. B. blir ganska upplysande, när de föreslagna linierna en gång äro byggda precis efter komitåns utstakning, men till dess är den af ingen nytta, och om förändringar vidtagas i liniens slutliga riktning. blir den felaktig. Denna tabell påstås sid 10 upptaga längden i mil och fot; på tabellen står likväl mil och Y,y:delar. Nu är afståndet emellan Stockholm och Katrineholm upptaget å sid. 59 att vara 12V, mil, men efter uppgiften å sid. 10 skulle den vara 12 mil och 50 fot, hvilketdera är nu det rätta? Sid. 10: säges: I öfverensstämmelse med de komitn lemnade nådiga föreskrifter hafva följande linier för stambanoorna blifvit undersökta, utstakade och afvägda, nemligen för: Södra stambanan tvenne alternativer, båda utgående från östra ändan af Finjasjön i Kristianstads län, och sträckande sig, den ena genem Lagadalen förbi Götaström och Tenhult genom Jönköping till sjön Stråken i Skaraborgs län, det andra öster om det förra förbi sjöarne Möckeln och Salen till Nässjö och Tenhult, der detta alternativ sammanfaller med det förra. Pestra stambanan: från Katrineholn i Södermanland förbi Vestra Vingåker, Halsberg, Porla och Bodarne til Töreboda vid Göta kanal i Skaraborgslän. Östra stambanan: från Katrineholm öfver Norrköping, Linköping och Mjölby till Nässjö i Jönköpings län, der den sammanfaller med östra alternativet för södra stambanan. Norra stambanan: från Stockholm öster om Sigtunafjärden till Upsala och Sala, med tvenne alternativer derifrån till Gefle-Dalajernväg, det ena förbi Avesta och Hedemora till Korsnäs, det andra förbi Brunnbäck och Garpenberg utmed sjön Grycken till Robertsholms station. Nordvestra stambanan: från Porla på vestra stambanan öfver Degerfoss, Kristinehamn, Karlstad, Norselfven vid sjön Frykens utlopp, sjön Vermelen till Arvika och Riksgränsen, i granskapet af Eda glasbruk, der linien möter den från Kongsvinger mot samma ställe utstakade norska jernvägen. Föreningsbanan emellan norra och vestra stambanorna : tvenne alternativer, det ena utgående från Avesta på det vestra alternativet för norra stambanan, och det andra från brovallen på det östra, båda sammanfallande vid broarne, och derifrån med sträckning öfver Engelsberg norr om sjön Åmänningen till Gunnilbo, Nyhammar, Björkasjön nära Linde, samtFrövi station på Örebro-Arbogajernvägen. — Föreningsbanan emellan Örebro och Askersund: från Örebro till Halsberg samt från Gatugårda från vestra stambanan förbi Skyllbergs bruk till Askersund. Utsträckning af Gefle-Dalajernväg från Falun: tvenne alternativer, det ena öfver Stråtenbo till Forshofven, och det andra från Stråtenbo till Insjön i Åls socken. Jernvägens dragande genom hufvudstaden. Jemte öfverlemnande af de till dessa linier hörande kartor och profiler, får komitån i afseende på deras närmare beskrifning i underdånighet åberopa hvad längre fram för hvar och en särskilt stambana finnes anfördt. Då med dessa uppgifter jemföras de, som) förekomma sid. 2, vill det synas som K. M:ts nådiga föreskrifter alldeles icke bundit komiten vid nu omnämnda punkter och lokalriktningar; något som komiten likväl tydligen vill låta påskina genom attytterligare åberopa att alla dessa banor i öfverensstämmelse med dessa föreskrifter blifvit undersökta, utstakade och afvägda. Detta lärer väl icke vara förhållandet, lika litet som att komiten behöfde Jåta omgöra förra komitåns linier. Detta sednare har likväl det skäl för sig, attju flera undersökningar finnas, desto bättre måste slutligen resultatet-blifva. Men då dessa omgöringar ske på det sätt att kostnadsförslaget ökas med öfver 400,000 rdr pr mil; såsom nyligen offentligt ådagalagts rörande Katrineholms—Norrköpingslinien, synas dylika kostsamma arbeten vara minst sagdt öfverflödiga. Hvad angår de sidan Il omnämnda alternativerna från Bodarne norr om Skarbysjön samt emellan nämnde sjö och Vibysjön till. Halsberg, inalles omkring 7 mil, hade kostnaden derföre varit alldeles inbesparad om komiten först i stället för sist låtit undersöka sträckningen från Töreboda öfver Tiveden till Bodarne, hvilken undersökning deremot skedde så sent på hösten, att ett godt stycke af den re vestligare linien redan var under definitiv utstakning och upphuggning; ett förfarande, som äfven föranledde kostnader, hvilka sedan voro förspillda och lätt kunnat undvikas, Å sidan 14 förekommer: Helst en mindre lokaltrafik ej får uteslutande afses vid bestämmandet af stambanornas riktning, utan måste i många fall lemnas å sido för de större politiska militära och kommersiella ändamål, hvarföre stambanorna af hela landet bekostas. Detta yttrande är så sannt och den deri uttalade grundsats så riktig, att vi derpå fästa läsarens särskilda uppmärksamhet; i det följande skola vi se, huruvida komiten tillämpat den -mcd afseende på de uppgifter den haft sig förelagda att-lösa. Sidorna 15—29 upptaga de allmänna resultaternå af komitåns forskningar med afseende på befolkningen, landtbruket, skogsnäringen. bergsbruks-, fabriksoch binäringar, och det är med särdeles tillfredsställelse recensenten gör full rättvisa åt den osparda möda komitån och särdeles bergmästaren: och riddaren Proilius, som haft denna detalj sig anförtrodd. visat för insamlande och ordnande af alla nödvändiga uppgifter. Huru dessa uppgifter blifvit begagnade skola vi närmare utreda längre fram, och förbigå derföre så väl granskningen deraf som de derå grundade yttranden, hvilka förekomma sidd..30—39, för att dertill återkomma då det blir fråga om de särskilda banriktningarne. De sidan 40 uppställda och sidan 42 uppBRÄNNS PS Myve tRP Rs Köer SE TR oo. EA Fr AR TE — 2 JV Et KV RA VO ÅR RR SYRE: Mu