Aftonbladet – 13 januari 1860, sida 1

I STOCKHOLM den 13 Jan. Kejsaren kan ej ändra något j sitt förfarande, hvad än påfven bestuter Det är Monitören som, enligt hvad telegrafen förmäler. nu talar så; och dermed har Napoleon fullständigt låtit täckelset falla för hvad han någon tid i största stillhet förberedt. Detta täckelse lyftades först till någon del af den ( la-Guerronnigrska broschyren. Redan genom denna fingo sakerna ett helt annat utseende, På den österrikiska sidan hade man smickrat sig med den tanken, att restaurationen i Italien vore en så godt som gifven sak, då Österrike och Frankiike vore så såta vånner, och då Preussen och Ryssland, som visserligen vore något afvogt sinnade mot Österrike, dock icke gerna för anständighetens skull kunde uppträda mot legitimitetsprincipen, då de romaniska folken skulle gruppera sig kring Frankrike och Österrike, samt England och Sverge sålunda stå alldeles isolerade med sina sympatier för Italien. Broschyren korssade med ett slag alla desa beräkningar och visade, att frågan om restauration i hertigdömena vore så godt som löst på ett negativt sätt, och att frågan om Romagnran och påfven nu skulle träda i förgrunden. Ivar och en som var öfvertygåd om broschyrens ursprung och något kunde läsa mellan raderna, kunde,isynnerhet sedax Walewski afträdt från utrikesministeren, abe såsom of-, ficielt konstateradt, att Frankrikecke skulle intervenera i Romagna och icke låta någon intervention af en främmande st. Om nå; gon tvetydighet eller något tfvelsmål i detta fall förut existerat, så äro nu fullkomligt lösta genom det bref iMonitören för hvilket de sednaste telegrammea ha lemnat redogörelse och som förklararämmandej intervention och ockupation för omöjlighet, och att kejsaren ej kan brytfmed denj nationella rörelsen i Italien. Detr en temligen direktuppmaning. till .påfvt att godvilligt abdikera såsom verldslig mark, åt-) minstone i Romagna. Ty då en immandej intervention ej får ske, skulle eintervention i Romagna blott kunna ske gem påfven sjelf, som också för närvarande all var den mest krigslystne bland alla dealiens! furstarne. Men påfven vet myckiväl, att Frankrike då genast skulle draga 1 garni-å son tillbaka från Rom, hvilset villäga detsamma som att den påfliga stoll genas skulle omkullstjelpas af revolutiont Vi meddela ur en tysk tidninföljand korta öfversigt öfver sakernas nyaindningj i den italienska frågan, hvilken , som man ser, är skrifven innan telegrafmeddelade om Walewskis afgång : Genom Louis Napoleons förklag mo påfvens sak bar kongressangelägeren inträdt uti en ny phas. Österrike bh Rom göra min af att vilja draga sig tilka från kongressen, och det har blifvit nödatt upp-; skjuta dess öppnande. Antonelli och grefve Rechberg frade a Walewski en förklaring öfver andaiti och afsigten med Laguerronnigres skriftm hvil-i ken hela Paris påstode, att den uttle kejsarens åsigter. Walewski, som till, kje pris ville upprätthålla freden, för att farande; vara minister, och hvilken äfven remot! kriget uti Italien, råkade i dödlig figenhet samt fordrade i kabinettsrådet, atkriften måtte förnekas och ogillas af Monitö; Deremot gjordes dock en häftig opposit hvars ledare var Billault, och som gjorde lande; huru oskickligt det skulle vara atörneka åsigter, hvilka stodo i öfverensstämne med kejsarens egna. Man kunde ju svaAntonelli och Rechberg, att de borde la sig ull sjelfva skriften, hvilken vore en Schyr, såsom många andra. Walewski blef slagen, och man far redan, att han skall nedlägga sitt mterems bete och åtnöja sig med en statsrbeställning ). Louis Napoleon kan ej fa tillbaka. Det gifves för honom ing annan utväg än den ban redan tagit. Igressen kan blow föra till ett mål, om Fralke träder på Englands, Rysslands och eussens sida, för att tvinga Österrike och smärre katolska staterna -till eftergift. 1 första vilkoret härför är att påfven uppdas. Det är den största dårskap uti politikertt vilja upprätthålla något, som i sig sjelf murket och maskstunget. Pio Nono måste anvisas att görvad stormakterna redan år 1831 hafva fort af hans företrädare, och hvartill han sjelffter -sitt tillträde till regeringen, gjorde en lan. Antingen en verldslig regering i Roteller en ny revolution. och påfvens fördiande på nytt! — Till och med under skyd af franska bajonetter kan han ej försvaj mot sitt öde, och Louis Napoleon inser shan nödgas använda samma politik mot fver som följdes af kejsarens store farbror, D1e räddade påfvedömet från undergång geni sekularisätionen, och för samma pris skAetta ännu . en gång ske. i ) Walewski har, såsom läsaren känr redan ned, lagt sitt ministerembete, Manette, med sitt uttrycksfulla!sigte och sin la hönna ho takan I VINNAS