Aftonbladet – 12 januari 1860, sida 2

NORGE. Den numera officiella Rigstidenden innehåller en genom två nummer gående uppsats, till bemötande af yrkandet om svenska ständernas. rätt att blanda sig i frågor angående ändringar i norska grundlagen. I anledning af justitiestatministern h. exe. frib. de Geers citat af ett unionskon itens yttrande, i fråga om ståthållareskapets upphäfvande, anför norska Morgenbladet ett annat ställe ur samma komitås betänkande, nemligen motiverna för förslaget till 4:de i en ny föreningsakt. Det heter der: det är ac sig sjelf klart, att konungamakten ej kan vara ärftlig i det ena riket utan att tillika vara ärftlig i det andra. Båda rikenas grundlagar sammanstämma uti att den skall vara ärftlig; men som hvartdera riket, det ena oberoende ar det andra, kan vidtaga ändringar i sina grundlagar, så är det nödigt att genom föreningsakten förebygga möjligheten af en ensidig förändring i bemälte hänseende, hvilken kunde komma i strid mot föreningen. I ett annat nummer protesterar Morgex;pladet ånyo mot en på riddarhuset fravkastad förmodan, att bakom beslutet om stäthållareskapets afskaffande skulle dölja sig snorrmännens önskan om unionens upplösning. Ingen menniska i Norge — förklarar Morgenbladet — önskar eller har tänkt på unionens upplösning, utan norrmännen älska den tvärtom, och ståthållareskapets afskaffande är just beräknadt och egnadt att befästa den, emedan derigenom skulle bortfalla hvad som nu oupphörligt gnager på föreningsbandet och sårar den norska nationalitetskänslan. Finansdepartementet har, i strid mot tulltaxekomiten, som föreslagit de förra tullsatsernas bibehållande för spanmålsinförsel, äskat deras höjande till 60 sk. för hvete, 30 sk. för råg och 20 sk. för korn, allt i norskt mynt.