Aftonbladet – 12 januari 1860, sida 1

STOCKHOLM den 12 Jan. Vi redogjorde redan i går i största korthet för diskussionen inom . bondeståndet uti den norska frågan; äfvensom för början af diskussionen i samma ämne inom presteståndet. Vi göra i dag under. riksdagsafdelningenEbörjan med de utförliga referaterna rörande dessa diskussioner. Presteståndets förhandling rörande denna sak fortsattes och afslutades i gårdagens aftonplenums. . Då uti -bondeståndet nästan alla talare, som uppträdde, uttalade sig mot den Dalmanska motionen, och ett stort antal af ståndets öfriga ledamöter med dessa talare instämde; så var förhållandet motsatt utipresteståndet; der endast professor Carlson och kyrkoh. Otierström uppträdde emot den Dalmanska motionens syfte, hvaremot för densammas hufvudsyfte, ehuru med åtskilliga afvikelser i afseende på det formella i saken, uppträdde: d:r Nordlander, som uti detifrågavarande stadgandet om riksståtbållareskapet såg en rättighet eller åtminstone ?möjlighet till rättighet för svensk man; prosten. Almqvist, som önskade att en allmän revision af föreningsfördraget genom svenska och norska kommissarier så snart som möjligt måtte föranstaltas och derförinnan inga fördringar i inbördes förhållanden ega rum; :r Säve, som beklagade den ringa kust för eftergifter och den stela misstänksamhet, som oupphörligt visat sig från norska sidan och som man icke gerna kunde vänta skulle från svensk sida endast mötas med undfallenhet och outtömligt tålamod; dr Sandberg, som önskade ätt inga rubbningar i bestående förhållanden skulle ske förr än en allmän revision kunde företagas; prof; Lindgren; som visserligen ej ville tillmäta ständerna någon rätt i denna sak, men dock ansåg konungen fej kunnavafgöra.densarama utan-sitt svenska statsråds--hörande;. dr A. Norström,. som. ansåg det: glädjande att ständerna ;blif-, vit i tillfälle att. få uttala sig i ämnet; kyrkoherden: Terhströmg; som åberopade Naumanns statsförfattningsrätt, för den åsigten, att: Norges Grundlov är det första unionsdokumentet och att åtskilliga: paragrafer i densamma rååste vara af fördragsmässig natur, samt riksarkivarien Nordström, hvilken i-ett längre föredrag lemnade en historisk utredbing af saken, till syfte ock resultat motsatt den prof. Carlson förut -gifvit, och gående. ut.-på att visa, att det ifrågavarande stadgandet Vore ett högst väsentligt bland föreningsvilkoren samt att talet om Sverges och Norges fullkomliga oberöendeaf.. hvarandra och deras absoluta likställighet .inom unionen vore en tom. fabel, då, till följd af traktaterna, den bestående. europeiska statsrätten och de odisputabla faktiska förhållanden, Sverge innehade en principal ställning i unionen och Norge vore ett accessorium. Den af alla ståndenti går afslutade behandlingen af berättelsen om bankens förvaltning ledde, i-afseende på dechargefrågan, till:det resultat, att presteoch borgarestånden (det sistnämnda dock: blott med.3 rösters majoritet) uteslöto de med afseende på fullmäktiges nit och omtanka af utskottet föreslagna ogillande orden i allmänhet, hvilka deremot behöllos af adeln och bondeståndet, hvadan i denna fråga två stånd stannat mot 2.