Aftonbladet – 11 januari 1860, sida 1

Vid förslaget till ökad införselstu!l på kaf har man tyckt att prohibitifsystemets något förbrukade klagomål öfver vårt jerns och våra skogsvarors utbyte mot utländskt ötverflödskram skulle kunna friskas upp och få ny vigt, genom uppgifter om den för tillfället ifrågasatta: öfverflödsvarans. vådlighet för helsan och förderflighet för detuppväxande slägtet. Onekligt är ock, att om uppgifterna härom vore grundade och icke berodde blott på gissningar eller flyktiza iakttagelser, motsagda af andra gissningar och andra flyktiga iakttagelser, så skulle det vara en pligt för hvar fosterlandsvän att rösta för förslaget, och till och med för en tullsats som svarade mot ett fullkomligt införselsförhud; ty ett så farligt gift kån icke nog kraftigt afvisas vid hvar kust och hvar gräns. Innan saken kommer derhän, kan det likväl aldrig skada attjemnföra de för motionen åberopade uppgifterna med andra, som hvila på mera bestämda grunder; och lyckligtvis äro vi i tillfälle att här meddela några upplysningar af denna art, efter en ibland Frankrikes namnkunnigaste landtbrukskemister, Payen, och ur en skrift som han helt nyligen offentliggjort just öfver detta speciella ämne 1). Vi skola dermed sammanställa ett och annat af hvad Tysklands störste kemist och tillika en af dess. mest skarpsynta naturforskare, Liebig, har uppdagat i samma väg 2). I frågan om kaffets verkan på helsan — anmärker Payen — har händt hvad som alltid händer, när någonting ovanligt träder i dagen och innan tillräckligt många, tillräckligt noggranna och öfverensstimmande rön finnas att tillgå. Hvar och en öfverlåter sig då åt sin inbillning; och det är ej alltid de minst underkunnige, som vid sådana tillfällen rusa blindast åstad på gissningarnes tummelplats. Alltför få ega någon aning om hvilken mängd af hemställningar, förslag och afhandlingar för eller emot kaffet, som redan sett ljuset på alla språk. Nu mera finnas emellertid vigtiga rön tillhands, för att undanrödja all ovisshet i frågan om kaffets verson på. helsan; vi skola här omnämna några sådana. Åtgången på: kaffe är i Belgien åtta gånger större än i Frankrike, efter folkmängden beräknadt; bruket deraf är allmänt inom hela befolkningens samtliga klasser; men jemnförer: man härmed Belgiens ytterst noggranna statistiska uppgifter, så kan man ej misskänna att detta I ruk eger en förmånlig verkan på allmänna helsotillståndet. Man skulle kanske anse mera omständliga bevis nödiga, hemtade från iakttagelser öfver denna verkan hos personer, som äro syssclsatta med tyngre arbeten, utan motsvarande öfverflöd på födoämnen; men äfven en dylik undersökning finnes att tillgå, anställd at Gasparin, och se här hvad han funnit: Belgiens grufarbetare upprätthålla sin helsa 1) Le cafe, sa culture et -ses applications hygieniques (Revue. des deux mondes t. 23:me; 1859), 2) Chemische Briefe (28:e Br.) —i—A —