Aftonbladet – 10 januari 1860, sida 2

der årets lopp voro: Genom lösning af hypotiserade effekter 110,374 st.t med rdr 893,818: 50; genom försäljning af dito 14,664 st. med rdr 103,028. Summa 125,038 lån med rdr 996;846: 50. Uteståenne fordringar vid 1859 års slut voro för 73,003 lån 622,376 rdr 50-öre. ; Från och med den 3 till och med den 9 dennes har kontoret utgifvit 4037 lån rhed 33,404 rdr 50 öre och till kontoret blifvit inbetalda 1767 lån med 15.721 rdr rmt. — Något hvar af våra läsare torde ännu erinra sig, huru i slutet af förlidet år en motion väcktes -på riddarhuset af -kammarherren O. Björnstjerna om höjandet af importtull på kaffe samt huru motionären sökte bevisa nödvändigheten af en sådan åtgärd genom hänvisande till de i hyg:ehiskt och ekonomiskt hänseende skadliga verkningar som den tilltagande kafteförbrukningen skulle medföra. Vi äro af alldeles motsatt tanke med hr kammarherrn i detta ämne, och gå till och med så långt, att vi tro att om någon förändring i kaffetullen bör vidtagas, der snarare bör ske i nedsättande riktning, på det att folket må kunna få denna sunda dryck i så oförfalskadt skick som möjligt. Vi skola inom kort sjelfsa återkomma till detta ämne och söka visa, huru i alla :afseenden föga skäl. den nämnde motionen har för sig, men återgifva nu emellertid ur Göteborgs. Handelstidning en insänd uppsats, som belyser frågan ur ekonomisk synpunkt. . Insändaren yttrar: Om hr Björnstjerna jemte konsorter kände till lefnadsförhållandena i de så kallade kojorna? å stad och land, skulle de lätt inse, att kaffedrickandet alls icke är något bevis på välmagt, utan snarare tvärtom. Och att det ej är någon öfverflödsartikel, såsom förnäma herrar efter en lucullisk middag vid den doftande Mockan och Havannacigarren tyckas antaga såsom säkert, vill insändaren, om dessa herrar vilja — ej inträda i ?kojorna?, utan genomlösa dessa rader, tydligen visa. Vi skola då tillse förhållandet inom stadens område: der är ett arbetarehushåll, bestående af t. ex. man, hustru och 4 barn; rummet, som af denna familj gemensamt bebos, tjenar på samma gång såsom sängkammare, kök och matsal. Mannen ; skall. kl. 6.f. m. om sommaren och 8 om vintern vara vid sitt arbete utomhus. Det är nu vinter. Hustrun upptänder efter råd och lägenhet en brasa, sätter kitteln öfver elden, och snart är den enkla anrättningen färdig. De frusna invånarne serveras. med: en.. kopp varmt kaffe samt bröd efter: tillgångarne — -socker och grädda bestås ofta ej. — Vet nu hr B: hvad hela denna frukost, brödet undantaget, kostar? Jo efter nu gångbart pris (32 sk. pr skålp.) för hela bushållet 2 sk., således för hvarje person 4 rst. — och det skulle vara ett bevis, på välmåga att förtära den anrättning, som är så billig och lätt att tillreda! På landet är förhållandet detsamma, utom att mannen ofta har ett godt stycke väg att gå från sitt hem till det ställe, der han har sitt arbete... Fullt ; mål kan han ej så tidigt åtrå, en tår kaffe och en bit bröd göra honom belåten, till. dess han får sin frukost. Hvad: vill nu hr B. förorda i stället för kaffe, om detta genom tullen skulle fördyras, så att den fattige nödgades inskränka eller afsäga sig bruket deraf? : Mjölk förmodligen. Men i städerna kostar denna 12 å 16 sk. pr kanna, och är ändå der liksom på låndet ofta svår att erhålla och för den fattige dessutom nog dyr. Efter lägsta uppskattningen gör det således I sk. bko qvarteret, och denna portion anses förmodligen ej för stor för en person, och för den familj vi tagit till exempel I sk., d. v. s. 4 gånger så mycket som om kaffe blifvit begagnadt: Det nu anförda torde vara tillräckligt att visa, det kaffet i kojorna icke är någon lyxartikel, utan en hödvändighetsvara, på samma gång det för arbetaren medför en ekonomisk vinst... Insändaren är ej så gammal att han minnes då kaffet var sällsynt bland: menige man, och känner ej hva1l dåi stället begagnades; men det vet han, att kaffet nu, liksom potatisen, blifvit en nödvändighetsvara, och beder herrar Jlagstiftare j döma efter missbruket allenast; utan ock efter det goda, saken medför.