Aftonbladet – 7 januari 1860, sida 2

Bref från Danmark. Köpenhamn d. 2 Januari. Som ni torde erinra er, tog kammarherre Berling för några månader sedan — det var ännu i den Scribeska komediens andra eller tredje akt — en vacker dag det raska beslutet att af konungen begära nådigt entledigande från sina innehafvande tjenster; något som H. M:t dock, på grund af omständigheterna, den gången icke fann sig föranlåten bevilja. Harcellerad af ständigt nya anfall och . förmodligen trött vid den alltför stora uppmärksamhet, söm blifvit i den sista tiden egtad hans person, har kammarherren i förra veckan hos konungen förnyat sin ansökan, hvilken denna gång kunnat under betydligt förändrade förhållanden bifallas i nåder, och han har derefter i förrgårs lemnat hufvudstaden för att företaga en längre rekreationsresa. Se der i största korthet sammanhanget med en händelse, hvilken förmodligen skall blifva på många olika sätt omskrifven och utlagd! Det syres mig att kammarherren härvidlag har handlat ganska förnuftigt, nästan som en man med blick. Hvad den nyligen för hans skull afgångna ministåren säger om allt detta, skulle vara intressant att veta. Man kan ej bestrida, att det är en ödets sällsamma ironi, att kabinettet Rotwitt på detta sätt erhållit för intet hvad hr Hall skulle (ack, förgäfves!) velat gifva ganska mycket ut för, och sannt är, att hela den Hallska fraktionen kan med skäl härutinnan finna en ökad anledning till att rätt innerligt förarga sig öfver att de den gången drefvo sakerna till ytterligheten: Segra eller dö! i stället för att ännu en liten tid hålla tåligt ut i de onda dagarne, som i de goda. De kämpade och stupade,