Återigen något om de orepresenterade. Till redaktionen af Aftonbladet. Vid ständernas behandling af de hvilande förslagen till grundlagsändringar afgåfvo vi, de stlla i landena, såsom vanligt, våra osyp: liga och ohörbara vota. Men som flera af frågorna denna gång röra oss ganska nira, önskade vi göra motiveringen af våra röster en liten grad högljuddare, till exempel i en liten vrå bak i Aftonbladet, om redaktionen så tillåter. Vi hafva nemligen alltid hört sägas att denna tidning gefna vill gälla som språkrör för den stora massan, dit vi räkna oss. Vårt namn är legis, ty utan att precist utgöra de pio tiondelarne, eller enligt Anders Gudmurdssons nya räknestydke en ännu vördnadsvärdare fraktion af svenska folket, äro vi dock i sanning ganska många. Vi hafva alltså röstat ja till åtskilliga punkter i konstitutionsutskottets memorial nir. 2, och särskildt fägnat oss öfver att vår mening blef den gållande i fråga om den välbehöfliga förstärkningen af högsta domstolens ledamöter. Att vi blefvo i minoriteten mot förra vanligheten i fråga om erkebiskopsval och annat mer gör oss mindre bekymmer. Möt skollärammes upptegande i högvördiga preste