STOCKHOLM den 4 Jan. I riksståndens plena ha i dag blifvit aflemnade ett större antal kungliga propositioner och skrifvelser. De märkligaste blard de förra äro propositionerna om ordnande af biskoparnes lönemkomster, för hvi!ken vi å annat ställe i bladet utförligt redogöra, vidare om utskrifningssättet och inrättningen af allmänna beväringsmanskapet, samt om inrättande af bildningsanstalter för lärarne vid elementarläroverken. I den kungliga skrifvelsen, medelst hvilken regeringen till rikets ständer aflemnar de af kommunal-komiten afgifna förslag angående kommunalstyrelser, förklarar regeringen, att hon ansett ärendet så maktpåliggande, att hon velat till ständerna aflåta nämnde förslag, utan att förut inhemta vederbörande myndigheters utlåtande, hvilket skulle varit nödigt, för att kunna i ämnet aflåta proposition. För öfrigt ha inom stånden blott förekommit en mängd mindre vigtiga betän anden från åtskilliga utskott. Herr Dalmans motion om en utredning af det statsrättliga förhållande i fråga om norska riksståthållareskapet, som blifvit från adeln kommunicerad presteborgareoch bondestånden, blef i dessa sistnämnda stånd bordlagd. Borgareståndets plenum i dag företedde ett särskilt intresse, derigenom att der föredrogs följande hit anlända och till borgareståndet ställda tacksägelseadress från Societå nazionale italiana -och hvilken, enligt borgareståndets nu fattade beslut, skulle medstånden kommuniceras. Adressen lyder i öfversättning sålunda; Turin den 23 Dee. 1859. Herrar Representanter! Genom tidningarne hafva vi erfarit, att de ärade representanterna för det svenska bor gareståndet hos sin regering petitionerat, att de svenska ombuden vid kongressen i Paris måtte undfå sådana instruktioner, som medgifva mellersta Italiens folk. rättigheten att ordna sina politiska förhållanden såsom de sjelfva önska. Denna af egen drift vidtagna åtgärd är ett prof på de känslor Sverge hyser tör Italien; och vårt sällskap, stiftadt i ändamål att åt Italien vinna den sjelfständighet och den nationella enhet, som man ända till våra dagar vägrat oss, anser för sin pligt att, i hela den italienska nationens namn, för er uttrycka de lifligaste, de varmaste tacksägelser. Herrar representanter! De allvarliga bändelser, som stunda, kunna låta kriget utbryta i åtskilliga delar af Europa. Om italienarne en gång komma att utgöra en enda nation, så skola de söka att återgälda sin tacksamhetsskuld till den ädla svenska nationen — denna skuld, som ert högsinnade initiativ till vår förmån pålagt oss. Glömmen icke, att mer än monarkerna måste folken sinsemellan :vara solidariskt förenade. Då de förra söka att förfoga öfver nationerna efter sina syften, måste de senare inbördes lemna hvarandra bistånd, för att komma till enhet, sjelfständighet och frihet. Emottagen våra tacksägelser och vår djupa högaktning, Å presidenten general Garibaldis vägnar ; J. La Farina, Generalsekreterare.