Aftonbladet – 3 januari 1860, sida 2

Article Image
ärd eller falla under en svårare straffkategori n den, som med fullt uppsåt slår ut en anans öga, såvida endast beslutet genast öfverår till handling. På dessa af justitiestatsministern anförda skäl ar K. M:t icke fästat afseende å högsta domtolens atimärkning. 14 å. För uppsåtlig misshandel, hvarå ringare elr ingen skada följt, vare straffet böter från och red fem till och med tvåhundra rdr, eller fängelse rån och med två till och med sex månader. Anm. Justitieråden Iggeström och Söderren ansågo, att, med undvikande: af straffarert enkelt fängelse, denna borde ställas i ärmare likhet med lagberedningens 30 Si17 äp. strafflagen. 15 . Hafva flera deltagit i misshandel, hvaraf kommit skada, som i 11 eller 13 sägs; då skola, id straffets bestämmande, de grunder, som i 78 ro stadgade, tillämpas. Kan ej utrönas af hvilken eller af hvilka skadan lifvit gjord; då skall en hvar, som i misshandeln leltagit, dömas, om skadan var af beskaffenhet, som 11 8 sägs, till straffarbete i högst två år eller fänselse i högst sex månader, och, om skadan ringare rar, till böter från och med fem till och med ettundra rdr. 16 S. Den, som, i uppsåt att göra skada, eller eljest i vredesmod, emot annan drager knif eller svärd, spänner bössa, eller reser annat lifsfarligt vapen, straffes, der iogen skada sker, med böter från och med tio till och med femtio rdr. Kommer skada, nå straffarbete från och med två till och med sex månader ådönias. der eljest blott till fängelse eller böter dömas skulle. 17 S. Nu kön så hända, att någon, under utöfning af laga rättighet att aga den, som under hans lydnad står, tillfogar honom skada, och är den så inga, som i 14 5 sägs, derför må han: ej till straff fällas. 18 . Är någon ouppsåtligen, genom vårdslöshet, oförsigtighet eller försummelse, vållande till sådan kroppsskada, som i 11 4 nämnd är; straffes med böter från och med tio till och med tvåhundra rdr eller fängelse från och med två till och med sex månader. Å vällande till skada, som i 13 4 sägs, vare straffet böter från och med fem till och med femtio rdr. 19 S. För sår eller annan kroppsskada, som sker mera af våda, än af vållande; skall ej straff ådömas. Anm. Äfven vid dessa 66 hafva justitieråden Iggeström och Södergren fortsatt sin anmärkning, att de föreslagna straffbestämmelserna af fängelse böra utbytas mot straffar bete. Om förgiftning. 20 3. Har någon gifvit annan gift eller dylikt för att honom skada, och dör han deraf; varde, ändå att förebäras skulle, att gerningen: ej skett i uppsåt att döda, straffad efter 1 4 såsom för mord. Kommer af den förgiftning svår kroppsskada; dömes till straffarbete på sifstid. Följer deraf ringare eller ingen skada; eller stannar brottet vid försök; då skall till straffarbete från och med fyra till och med åtta år dömas. Har någon, i uppsåt att annän till lif eller Hhelsa skada, tillredt gift eller dylikt, men gitter ej att till fullbordandet af sitt: uppsåt göra: försök; varde han till straffarbete från och med två månader till och med två år dömd, der han ej af egen drift och förr, än brottet blef upptäckt, giftet förstört. e 21 . Förgiftar någon, i uppsåt att skada andra till lif eller belsa, varor, som till salu Hållas, eller hvad annat som helst, så att allmän fåra för mennviskors lif eller helsa deraf kommer; dömes till straffarbete från och med sex till och med tio år. Får någon af den förgiftning död eller svår kroppsskada; vare lag, som i 20 skils. 22 4. Har någon, utan uppsåt, orsakatförgiftning, som i 21 4 sägs, och söker ej, ändå att han det varseblifvit, attfaran deraf, så vidt ske kan, genast afvärja; vare förfallen till straffarbete från och med sex månader till och med två år. Får någon af förgiftningen svår kroppsskada, då skall till straffarbete från och med två till och med sex år dömas. Ljuter. någon deraf döden; dömes till straffarbete från och med sex till och med tio år. Den, som genom försäljning eller utlemnande af veterli; en förfalskade lifseller läkemedel ouppsåtligen vållar sjukdom, kroppsskada eller död, straffes på sätt särskildt stadgadt är: 23 S. Bryter den, som till försäljning af gift berättigad är, mot föreskrift, som till förekommande af missbruk eller skada. deraf blifvit gifven, eller säljer eller utlemnar den gift, som dertill oberättigad är, och får någon af giftet döden; dömes till fängelse från och med två till och med sexmånader eller straffarbete från och med sex månader till och med två år. Får någon af giftet svår Kröppsskada; då skall till fängelse från och med två till och med sex månader dömas. . Om försäljning eller utlemnande af gift, så ock om olofligt innehafvande af arsenik, gälle hvad särskildt stadgadt är. ; Anm. Högsta domstolens flesta ledamöter hafva, utom i de hänseenden der anmärkningarne vunnit afseende erinrat, dels vid 20 8 I mom., att redaktionen borde ställas i närmare öfverensstämmelse med lagberedningens förslag i 17 kap. 2 dels vid 21 S att straffpåföljden på den i denna omförmälda brottsliga försummelse, att afvärja aran af en uppsåtlig vållad förgiftning, måtte bestämmas till straffarbete från och med 2 månader till och med 2 år, der förgiftningen hvarken haft död eller svår kroppsskada till följd, och i annat fall till straffarbete från och med 2 till och med 8 år. Justitieråden Iggeström och Södergren hafva ansett. 20 böra delas i särskilda stadganden, af hvilka det ena, som afser den händelse att döden följer af förgiftningen, borde, i enlighet med ordningen i lagberedningens uppställning, intagas näst efter 1 S i författningen, och det andra stadgandet, då af förgiftningen följt kroppsskada eller ringare skada, eller förgiftningsuppsåtet icke hunnit fullbordas, inflyta emellan 14 och 17 SS, hvarjemte de ansett stadgandet om ansvarsfrihet i det fall att gerningsmannen af egen drift, och före brottets upptäckt, förstört giftet, nu ej vara behöfligt, utan kunna lemnas åsido intill dess en mera omfattande utveckling komme att i lagstiftningen gifvas åtteorien om ansvar för försök till brott i allmänhet. : ; Vidare hafva dessa ledamöter varit af den mening, att de brott, som i 21 och 22 55 omförmälas, hvilka särskildt karakteriseras deraf att hvilken person som helst derför kan blifva FEEL I Ur da FRAS Sd BE RAN 14 ANNE PIN

3 januari 1860, sida 2

Thumbnail