Aftonbladet – 2 januari 1860, sida 2

;Hvad fan angår det er? svarade gevaldigern. Hvem är ni? År det Dover-diligensen? Hvad rör det er? Jag vill tala med en af passagerarne.n Hvad för en passagerare ?s Herr Jarvis Lotry. Vår berättelses egen passagerare visade genast, att det var hans namn. Gevaldigern, kusken och de två andra passagerarne bligade å honom med misstrogna blickar. Håll er stilla der ni är,, ropade kusken åt rösten i dimman; ty ser ni, om jag skulle i en hastig vändning göra ett misstag, så kunde det aldrig mer bättras i alla edra lifsdagar. Herre der, med namnet Lorry, svara prompt. Hvad har ni för ärende till mig? frågade au bemälde passagerare med en något darrande röst. Hvem är det som vill tala med mig? Är det Jerry ?v Jag tycker inte om Jerrys röst, i fall det är Jerryn, mumlade gevaldigern för sig sjelf. Han är hesare, än jag ville ha det, den der Jerry. Ja, herr Lorry.v Hvyad har du att förkunna ? Ett budskap hemifrån — från T. et compagnix . Jag känner budet, gevaldiger,sade hr Lorry, i det ban nedsteg på vägen, derutinnan birädd på ett mera brådskande än artigt sätt af de andra två passagerarne, som genast kröpo tillbaka in i vagnen, stängde dörren och uppdrogo fönstren. — Låt honom nalkas; allt har sin riktighet. Vill hoppas att så är, men inte vill jag just ändå svärja derpå, mumlade gevaldigern för sig sjelf. Framåt marsch, ni derl Kommerl, svarade Jerry ännu hesare än förut. I sakta lunk, hör ni?... Och det säger jag er: har ni pistolhölster på er sadel, så akta er att peka dit med minsta finger; ty jag ir alltid fan så hastig att göra ett misstag, ch nar jag gör ett sådant, så gör jag det