Aftonbladet – 2 januari 1860, sida 2

och fallfslja sin politik med traditionel ihärdighet. Men de skulle göra bäst uti att vara på sin vakt; eljest kunna de lätteligen falla i den grop de vilja gräfva åt andra. Det var en gäng en man i Marseille, hvars historia nu kommer mig väl till pass; jag vill sluta mitt långa samtal med denna historia. Vår vän marseiliäsaren ville göra sig lustig på stadsboernas bekostnad och berättade öfverallt, att en hvalfisk nyss förut gjort sitt intåg i Marseilles hamn. Sagan blef trodd, och alla menniskor ilade till hamnen. Exemplet verkade smittande, och upptågsmakaren sjelf skyndade slutligen dit efter de andra, för att se, om ej hans påfund verkligen vore en sanning. Times innehåller med anledning af detta samtal en ledande artikel, som går ut på att visa, att fransmannens förklaringar icke äro särdeles tillfredsställande; isynnerhet protesterar tidningen mot påståendet, att den engelska n tionens farbågor och sinnesstämning skulle vara resultatet af en partimanöver af tories, emedan orsaken dertill kan sökas längre tillbaka i tiden. Likasom fransmannen åberopar den under Ludvig Filips tid uppgjorda planen för den franska marinens organisation, så hänvisar Times på hertigens af Wellington bekanta skrifvelse 1847, hvari bristerna i Englands försvarsväsende framställas, samt påstår, att engelsmännen alltifrån den tiden varit bekymrade för sin trygghet. Öfvertygelsen härom har år för år vunnit ny styrka, tills det nu slutligen kommit derhän, att folket sjelf tagit saken om hand, och derföre har nu en nationel rörelse uppstått, hvilken dock är af en defensiv och fredlig karakter. Intet politiskt parti — säger Times — har makt att uppväcka en sådan rörelse hos hela nationen. :