Aftonbladet – 2 januari 1860, sida 2

De utländska tidningarna sysselsätta sig mycket med ett samtal mellan en engelsman och en fransman, rörande de i England rådande farhågorna för fiendtliga afsigter å Frankrikes sida, och för hvilket en pariserkorrespondent redogör i Times. Man antar temligen allmänt, att de samtalande ha varit franske kejsaren sjelf och hr Cobden, hvilken istnämnde nyligen vid ett besök i Paris hafi reträde hos Napoleon, och denna förmodan synes också vinna stöd af de vexlade yttrandenas mnebåll. Fransmannens åsigter voro i korthet följande: Han är af den meningen, sade han, att franske kejsaren åt England mer än åt någon annan makt lemnat garantier för sin önskan att lefva i godt förstånd med detsamma. Han erinrade om, att kejsaren, trots den franska nationalförsamlingens motstånd, redan då han nyss kommit ispetsen för styrelsen, utsändt den franska flottan ör att i Östern göra gemensam sak med den engelska. Vidare påminner han om fälttåget på Krim, samt om att Frankrike icke oädelmodigt begagnat sig af Englands svårigheter i Indien och anmärker i afseende å Frankrikes förment utomordentliga krigsrustningar, att några sådana verkligen ej ske. Enligt en kongl. ordonnans af den 22 Nov. 1846 borde franska örlogsflottans styrka på fredsfot uppgå till 328 örlogsartyg, hvaraf 40 lineskepp och 50 fregatter (segelfartyg). Vid Krimfälttågets början hade Frankrike haft endast ganska få krigsångfartyg; det blef lätt att inse, att segelfartygens tid var förbi, och det blef derföre nödvändigt att djerft adoptera principen, att hvarje örlogsman hädanefter måste vara ett ångfartyg. Kejsaren hade derföre år 1855 tillsatt en komitå, med amiral !amelin till ordförande, hvilken skulle utarbeta förslag till grunden för en ny organisisation af flottan. Komiten ansåg nödigt, att anslaget ör flottans materiel förhöjdes till 23,000,000 rancs årligen i tretton år. Hon beräknade nemligen, att tretton år skulle erforåras för den föreslagna förändringen. Statsrådet, hvars utlåtande infordrades, nedsatte summan till i7,000,000 francs. För närvarande räknar ranska örlogsflottan 27 färdiga linieskepp och 15 färdiga fregatter (skrufångfartyg), samt tre vepansrade fregatter. För att således ernå örlogsflottans under Ludvig Filips tid för fredsfot faststälida styrka, måste man ombygga 13 inieskepp och bygga 35 nya fregatter, -oeh dertill skulle erfordras åtminstone tio år. Fransmannen slutar sitt resonnemang med följande ord: Tillåt mig ännu en anmärkning! Ni nar frimodigt uttalat alla de farhågor, som mitt land ingifvit er; men jag har ännu ej fullständigt framställt min åsigt om ert land. Om I engelsmän hysen den öfvertygelsen, att Prankrike önskar förklara er krig, så hysa vi å vår sida den öfvertygelsen, att det på andra sidan om Kanalen mot oss väckta misstroendet är en partimanöver. Det, som ni vet, af sir Robert Peel sprängda torypartiet eftertraktar att ånyo organisera sig, och i dess tanke vore bästa medlet dertill att ånyo väcka till lifs hatet mot Frankrike och, likasom år 1804, bilda en europeisk koalition mot detsamma. Hvad jag nyss anmärkt kan omöjligen undfalla de statsmän, som nu l8da den allmänna meningen. Vi betrakta det såsom en gifven sak, att tories, i stället att bekämpa dessa villfarelser, bemöda sig att göra dem trodda TIRANA EDT ra. menas