Aftonbladet – 2 januari 1860, sida 1

ER LV 22 ENN mat STOCKHOLM den 2 Jan. Det hädemgångna året har varit ett i pol: 2 tiskt hänse ende betydelsefullt och på stor: il händelser rikt år. Emellertid har det iel 3) fått se en verklig lösning af de stora frågo och konf ikter, som under detsamma uppstått. T Det ver nyårsdagen 1859, som kejsar NaI poleon g enom sitt bekanta yttrande till österrikiske a mbassadören i Paris gaf första uppt) slaget till den italienska konflikten. rr obetydlig t än det yttrandet i sig sjelf rd . synas ocl huru mycket besvär man ja fö 5: sig att genom hvarjehanda officiella ör 4 ringar ch demostrationer förtaga verkan a detsaramia, så uppfattades det dock genas -i ganska riktigt af Europas allmänna a Denna spårade redan från början den VR . pwäs sighet, som ur några fraser i ett nyårs följdriktigt ledde till de blodiga resultatern: vid Magenta och Solferino. Men med esse har icke Italiens öde blifvit afgjordt, och vic det nya årsskiftet står man åter med spänt nyfikenhet och på många håll med stegrar y sfnxen? skall ytt oro afvaktande hvad sfinxen? skall Jytt h Förmodligen skall han dock denna gång fö; 2 ev tt politiskt uttala sig vic Ol små den utvären att p 2 reda 1. ns me. Han har också reda: 2) Pyårsuppvaktning. NE. h ra indirekt vid årets slut uttala, 518 ehuru mera ml j broschyren om påfver genom den bekanta ö åter innebu. ? I och kongressen, på ett s tt, som äter ochör rit en öfverraskning och väckt en ocrhört sensation. Fåfängt skulle man hos den ett årtionde stått i spetsen för Fi relse och under den sednare hälft. tidrymd äfven varit ledaren inom a peiska politiken, söka efter ett system man dermed menar någon sammanfa voli och konseqvent utveckling af bestämda , ac) tiska idger. Hans politik rättar sig helt hållet efter omständigheterna, och i sti. let för allt systematiserande, i stället för at ifra för ider, såsom han understundom gif-, ver sig sken af, förstår han framförallt att tyst och slugt beräkna alla de fel, som hans: motståndare göra, samt att imponera genom öfverraskningar. Och så usel är den gamla kabinettspolitiken,; så blottad på alla ideer; och all politisk lyftning är den furopeiskas diplomati, gentemot emot hvilken den napo-t; leonska äfventyrarepolitiken står, att densamma icke behöfver ådagalägga någon verklig konseqvens eller . använda några storartade ; medel för att imponera. d Det ligger icke synnerligen stor konseqvens deri, att 1849 med vapenmakt återställa påfvens verdsliga makt, och att i slutet af 1850 på det saktmodigaste och frommaste sätt i verlden förklara, att denna verldsliga makt är ett ondt, som till och med i katolicismensÅ eget intresse måste undanrödjas, och detta se. dan man endast sex månader förut funnit att påfven, långt ifrån att aflägsnas från verldsliga regeringsbestyr tvärtom bör såsom pres dent stå i spetsen för ett helt italienskt stats7 förbund, Napoleonska politiken är fullkom-: ligt oberäknelig, och det är icke genom någonting verkligen nytt och storartadt, utan? endast medelst det oväntade, som den utöfvarl så stort inflytande, genom att, då det så pas-Å sar sig, göra en plötslig vändning och motf diplomatien af den gamla i formler, etikettväsende och pedanteri insnörda skolan kasta några af de allmänna satser, som höra till tidens längesedan utarbetade och erkända tankar, men som dock nu förefalla diplomatien såsom någonting oerhördt nytt, såsom obegripliga trollformler. Så innebåller Laguerronigres broschyr ingen enda ny ide, utan endast sådant, som tusen sinom tusen gånger blifvit framställdt af enskilta skriftställare äfven inom den: katolska verlden. Det är endast den europeiska diplomatiens fullständiga idfattigdom och absoluta principlöshet, som gör att en man, som är långt ifrån att vara ett verkligt politiskt snille, som saknar alla skapande och lifgifvande idger och icke har någon moralisk grundval, på hvilken ett verkligt system kunde uppstå, deita oaktadt kunnat erhålla en sådan öfvervigt och spela en så ledande rol i Europa, De orsaker, som framkallat den Laguer:onnigreska broschyren, må vara hvilka som relst — för vår del tro vi, att mellersta Itaiens egen lugna, fasta och beslutsamma håll-. ning, som förvärfvat detsamma Europas sympatier, utgjort egentliga motivet — så är det alla händelser visst, att påfven i densamma ick en ganska obehaglig julklapp från Paris. åfvens välde i Romagnan synes nu vara hjelpöst förloradt. Om broschyren också endast rit utskickad för att känna sig för i afsende på opinionen, så har det allmänna biall den framkallat både i England och Frankike — om man undantager den lilla cliquen f deciderade legitimister och ultramontaner, wvilka skumma a seri — ställt sakerna så, att mån, som Mm sankrikes sty: on af denn: en euro . så vid tining 0