Aftonbladet – 31 december 1859, sida 3

och rygg från en i Stockholm förlagd armåsår. Det är vidare omöjligt för fienden att tta fast foti någotdera af nämnde landskap i länge han icke eger ingången till Mälaren, ch derföre ej heller kan hindra från Stock olm ankommande trupper att på Mäla stränder landstiga hvar gom helet, der an ning gifves att kunna: före. honom afbräck. Siutligen kan fienden icke hindra den i Stockholm stationerade skärgårdsflotta att i Milsren verksamt understödja landtermens operationer, vå samma gång han sjelf är förhindrad att sin egen, hvilken icke kan kområ aren, så Linge Stockholm och Södert varade. Alla dessa olägenheter, hvi!ka n fiende nödvändigt måste underkasta sig så änge han ej innehar Stockholm, göra dot till n tvingande nödvändighet för honom att örst anfalla och intaga nämnde stad innan van kan tänka på att utsträcka sina eröfrinvar inåt landet. Så länge deremot Stockholn; ir i vårt våld, medför dess egande för oss ika många fördelar, hvaraf följer att det för är lika maktpåliggande att i det sÖrsvara staden som för fienden att och intaga densamma. Dessa skäl g ren försvaret at Södertelje. Ehuru en mängd skäl dessutom kunna 4 fr is, torde det redan anf Stockholms vigt såsom n å till sägandes hutvudnyckeln till hjertat af iket. Men en så vigtig punkt kan ck ce lemas öppen för den förstkonu nde som der sill sätta sig i besittni det längsta hållas stängd, och detta ske utan att befästa densam i srigskonstens nuvarande står ; stämmande sätt. — Detta törbålland lutligen insetts af nationen, och ifven medel blifvit för detta slagna. Det kunde med anledning häraf synas min.ire behöfligt att hafva vidrört denna fö råga, men det finnes ännu mån itom obenägen för de dermed förknippade -tora utgifter, ej velat elier k inse nödändigheten af Stockholms befästende; och det är af denna orsak ren upptagit rågan ifrån början. Det må i sammanhang härmed tillåtas att upptaga och i möjligaste korthet besvara det ukast, som ofta nog göres alt nemligen: en fiende, scm vill anfalla Serge, icke derföre sehöfver rikta sitt anfall på Stockholm, utan san landsätta trupper antingen norr om Geflv. eller söder om Nyköping. hvilka båda punkter kupna anscs som de yttersta. till hvilka len armåkår, som innehar Stockholm, kan sträcka sin inverkan.. Höärpå svaras:att den fiende, sort norr om Gefle söker intränga i landet, rec inom ett ar mil inåt möter trakter, hvilkas oländiget och brist på vägar gö ra det cmöjligt att ramtränga, på samma gång som deras fattiglom på lifsmeåcel och furage tvi gar honom tt helt oeh hållet bero af de transporter, hvilka först sjöledes, och sedan med svårighet landvägen kunna komma honor tillbanda. Utsträcker han åter sin Gperationslinie längs usten, blir denna linie så lång, och nödvändigheten att betäcka sina transporter för lätt verktällda öfverrumplingar från vår sida, tvingar honom till oupphörliga detacheringar af truphvarigenom armen på ett k sätt vagas. Genom lättheten att försvara de nånga strömpassager och öfriga hållbara pass utåt den enda väglinien, som ifrån Hap :iranda leder utåt kusten till Gefle, en viäglängd af ;fver 80 mil, skulle dessutom en fiende så inge uppebållas på en marsch, hvilken ialla all, utan att några hinder mötte upptoge minst venne månader, att vintern redan skulle hafva börjat innan han bunnit till Gefle. Attunder n årstid, då Bottniska viken ofta tillfryser, och således alla trans sporter bliva omöjliga, änka på att låta en arme af minst 50.000 man göra ett vinterfälttåg, och derunder exitera af de Knappa tillgångar, som ej ens äro illräckliga för invånarnes eget behof, finner war och en ä ven utan miltäriska kunskaper yara en orimlighet. Man kan derföre icke ntaga att en fiende söker utföra ett fretag, som skulle lemna hans egna trupper till pris itbuvgersnöden. Ett allvarligt anfall norr m Gefle är således otänkbart, churn detta cke hindrar mindr företag, bvilka väl kunna fse att dela våra stridskrafter, men ej vara veräksade på underhufvande. ett m öfverens har och Riktar deremot en fiende sitt anfall cmot g ågon punkt söder om Nyköping, uppkomma, burn ej i-så hög grad, samma så heter m redan äro an! örda rörande nödvändigheen av betäcka sina tWansporter under fram