Aftonbladet – 31 december 1859, sida 3

ee La stöd af ankommande förstärkning bibehålla sn eröfring. Man skall kanske säga: det är otroligt. Ja måhända otroligt, men allde8 icke omöjligt. Englands beteende mot Janmark och Turkiet 1507, m ot Sps en 1802. Rysslands infall i Finland 1808. s te fredga ockupationen af ry te må ka tilltag visa emedlent d all hvar en är otroligt och igt, helst det har all så n lycklig utgång. ÖOrs ika företag lycke an ansett dem olrc ec ofta ganska obet om skulle gjort utförandet al ing omöjligt. Hvad Stockholm bet utom Erstav ga andra ställen, dit on fiende obemirkt kan i i ruppstyska, och inora idstigningen vara på ort o rhållanden IK a in. en ölverrumpli vudstäder i Europa, fion så litet eller intet bli Moln, på samma ostnader fullko öretag i den vilka man söderfr Stockholm, iorns tull. 5 ler Svindensvik, det redan Skans tull samt cen lätt sv rolmen, försvarad af ett mn ro allt kbvad som beböfves fö nvarje fruktan för en öfverrumpling sa punkter noga bevakas. Men men åt förtröstat på det otroliga och skenne till den grad, att man redan t fanns b md att för Sål har man börjat rasera) det vid Skans tul! ned bombrfria hyalf och murade vallar försedda hornverket. hvilket jemte en rörlig bro öfver lands 2er varit fullt tillräckligt att skydda ingången på lenna punkt. Orsakerna till raseringen uppifvas vara: dess nedsänkta läge, hvarigenom vallgången kan inom muskötthåll träffas med stupande skott, den långa flygelvalicus lätta nfilering samt murarnes singa böjd n:ot stormsing. Dessa skäl äro fullkomligt gällande, då det är fråga om ett Jingre å anläggandet af ett nytt fästn mer i fråga; men kunna alldeles icke tilliämpas der det eudast är fråga om mot ett hastigt öfverfall utan artilleri, och då fienden öfverhufvud bör undvika all skjuining, enär första vilkoret för att lyckas, är framkomma till målet fort och obemärk rigt äro murarnes höjd af erdtast 6 al nar intet giltigt skäl för raseriugin, ty en fiende, som företager en dylik expedition, beam rar sig icke med stonnsteger, och muren kan med ringa kostnad höjas. Detta verk ostade för öfrigt intet att underbölla, utan iemnade snarare en biten inkor kunde af fienden icke begagvas, enär det ö mot stadssidan, som dessutom är vi och således beherrekar detsamma — ic mindre var man färdig att utan bes förstöra det. Lyckl igtvis är I ott början dermed gjord. I en tid, då ovanluigheter blifdagens lösen, då krig och fred med en hittills osedd hastighet vexla, o ch en vä ena dagen är fiende den andra, syr skäl att i tid hålla sig beredd på. eventualiteter och betä örstörandet af hvad man redan bar, innan något annat finnes i stället. Efter derma digression från det egent tliga imnet återvända vi till frå i neroligen huruvida Stockholms bel fse möjligheten af ett envist oc! svar. Isändaren har redan jak: ienna åsigt och vill nu gå at fran en derför. Till någon del äro de: samma som redan blifvit an eg növändigheten att så länge 1 kan bibeålla sig i en position, hvars eganude erbju: er stora och. öfvervägande fördelar, på samna gång nämnde fördelar med stadens intasande af fienden öfvergå tull bonom och bereda oss sjelfva lika många olägenheter. Derill kommer att vi hir hafva stora förråder och etablissergenter såväl för landtsom sjöörsvaret, hvilka måste beskyddas, samt alt ufvudstadens stora utsträckning gör det möjigt att inom dess område förlägga en större irmekår, som har full frihet. att röra sig å vad håll som helst och derjemte inom dess stningar eger i händelse af nederlag er replipunkt, der den kan i ro 8 idne förluster samt sjöledes erbålla förstärkingar och lifsmedel tills andra och bättr örbållanden inträdt. I den af löjtnant Mankell utgifna skrift om indamålet med Stockholms befästande finnes st e, KE z Ho Hud s3. s ; Mo etta ämne ytterligare utveckladt, och ingäni ren får derföre hänvisa dem, som önska ch kafva tillfälle att närmare taga reda på imnet, till nämnde afbandling. v Af hvad nu blifvit anfördt torde nian cmelertid kunna draga den ostridiga slutsats, att stockholms befästande ej allenast bör, afse ett kert skydd mot öfverumpling, utan äfven möjigheten af ett ihärdigt och långvarigt försvar. vilket åtminstone bör kunna med full kraft ithållas i åtta å tio månader eller ifrån våren ill påföljande vinter, då ficnden genom omöjigheten att underhålla sina kommunikatione: ch således af brist på underbåll och krigsrnödenheter efter all sannolikhet måste uppväfva belägringen. Härmed törde den andra rågan vara nöjaktigt besvarad Besvarandet af den tredje frågan, eller huru vöra, med anledning af ofvannämnde orsaker. vefästningsplanerna uppgöras för att bäst motsvara det afsedda ändamålet och på samma vång inom möjligast korta tid utföras med disponibla medel; torde fordra en vidyftigare utredning. Hvartill författaren er