Aftonbladet – 31 december 1859, sida 3

lemnande af en utaf hr C. W. Palander inom bo aresiåndet väckt motion, lades till handlingarnt ch n otionen förklarades tillhöra allmänna besvärs ch ekonomiutskottet. Dercfter förekom laguisk låtande mnir 6, sled:riog af väckt motion om tillägg till stadgarn ngående lotteri, hvilken motion utskottet anset eke tillhöra sin behandling, och blef densamma n emiticrad till allmänna besvärsoch ekonomiut skottet. Vid.re föredrogs utdrag ur presteståndets protokol er 115, med inbjudning till räda ett inom presteständet ll sttsutskottet med aumodan att K. proposi ion 0:a anskaflande af medel för fortsättning a aters jernvägsbygnuder må oförtöfvadt behandlas anle-ning häraf uppstod en stuuds diskussion, der oder Mengel, Nils : å e, And. Erics on frön Elfsborgs län, Bjerkander från raborg 0 m fl, på grund af nu befintliga gynsamma kon imktvcer för utländska låns erhällande och beholve i till.ang på medel för arbetenas fortsättande, ta de för biträde till presteståndets beslut; hvaremoi sars Jiasmusson från Göteborgs och Bohuslän, Sver Vosenierg från Kristianstads län, E. M. Falk frår skaralorgs län m. fl. ansågo en sådan påminnelsc ul utt. obehöflig samt att jernvägarnes sträckning orde sara bestämd innan medel upplänades Disl ussionen afbröts, då ståndet begaf sig till iottsk -pellet för att öfve vara Te Deum. Der. :ter afgjordes frågan genom votering så, att tände: med 33 nej emot 20 ja afslog inbjudningen, om lv:ies till bandlingarne. tets ut TiILITARAFDELNING. Eefästningsfrågan. åsigt rörande frågan om Stockholms stnde är tillräckligt bekant sedan sista iksd: x, och vi fortfar att anse detsåsom en f nimnde riksdags svåraste svaghetssynder, it nan lät förmå sig att lemna någr: hunratusen riksdaler i bandpenningar på ett blitande befästningssystem, hvars behöflighet och Seska enhet icke närmare var utredd, och hviika utan ivifvel nu kunna anses utan sing vagn bortkostade. Vi ba visserligen it sunni .a och skickliga militärer mc: talang och Uivertygelses få ta den sätet. att det vore af utomordentlig vigt fur vär: ds försvar, att detsamma kunde baseras pi :n fulltänd: befsstning af hufvudstalder; men de ha tilska visat, att denna befäsining i sådant fall -ulle vara fullständig och skuliv kunna ullberdas snart. samt att dertill ski le åtgå omkr eg 11 millioner rår. Då ru, c: sedtanira ckäl, som tala mot att göra Stockholm ill ev fästning, nödiga medel dortill i en behöflig utsträckning icke finnas, och då små appri-arbeten i denna väg icke äro till verkigt g.gn, utan endast medföra fara vi för afgjordt, att befästningsfrågan icke kan a de ringaste utsigter för sig vid nuvarande riksdic. Vi ha emellertid, då vi gerna lemn: illfälv öppet till diskussion. icke velat väg plats tör nedanstående ins ikel, förbehålla de oss att framdeles för egen del få återkomma till ämnet: T:ll redaktionen af Aftonbladet. Då författaren här vill inom det inskränkta utryn.met i en tidning söka behandla ämnet, sker det hvarken för att låta påskina någon egen ofelbarhet, eller af lust att klandra andras åsigter; utan endast i den öfvertygelse att detta vigtiga ämne måste underkastas en offtemiig diskussion för att det slutligen skall blifva möjligt att, sedan saken blifvit ur olika synpuukter skärskådad, kunna deröfver bilda sig et säkert omdöme och på riktiga grunler sedermera företaga verkställigheten. Det v äfven af denna orsak insändaren skall med rdeleg nöje upptaga och söka besvara alla wkast, som göras, och öppet erkänna misstag, Jå hen derom öfverbevisas. Frigan om Stockholms befästande sönderfaller i flera särskilta, nemligen: 1:o Bör Stockholm befästas eller icke? 2:o Bör denna befäsining afse en längre tids försvar, eller blott utgöra ett skydd moten öfverrumpling? 3:o Huru bör med anledning af otvannämnda orsaker befästvingsplanen i allmänhet uppställas, för att bäst motsvara det ändamål, som syftas. Första frågan är således: Bör Stockholm beästas eller icke? Härom har under en lång udryrid blifvit så mycket skrifvet och ännu er ialadt, att uppställandet af en historik väröfver redan skulle leda till en tröttande vidlyftighet. Resultaten af alla strider härom nafva slutligen blifvit följande: Stockholm ör beföstas, såväl derföre att det är rikets nufvudstad, som emedan dess belägenhet gör let til: en särdeles vigtig position, genom hvars gande man kan hindra en fiendes intränsande i hjertat af landet Hv.d första delen af detta svar angår, nemigen befästande såsom hufvudstad, kan dermot vara mycket att invända. Krigst ien sisar med mångfaldiga exempel svårigweterna att försvara en stor och folkrik stad. Jessa svårigheter äro hufvudsakligen: Omöjigheten att för en längre tid förse 100.000 . 150.000 menniskor med lifsförnödenheter. ch att under alla de olyckor, som en bejärad stad måste lida, bibehålla ordning inon len stora befolkningen, hvilken, uttröttad och örtviflad vanligen tvingar garnisonen till kaitulation. De stora framsteg, krigskonsten un ler sednare tider gjort, och det utsträckta ändande af vertikal eld, hvarigenom mean tan synnerlig fara för egen del, kan öfverHa en stad med orofva hombher af hu