Aftonbladet – 31 december 1859, sida 2

EO a META KR Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Ber!in den 26 December. Det är på tiden att jag yttrar några ord m de beryktade. konferenser, som på föranedande af sachsiske ministern, hr von Beust. slutet af November voro samlade i Wirzurg. Man vet, att hr von Beust är en rörig man, som finner stugan för trång i Elbelorenz, såsom man benämnt det på konst ch mu 6er rika Dresden, och på intrigens vingar, om ej med några andra, sväfvar bort lerifrån. Redan ofta förut har man påstått, utt hr von Beust har mycken sprit och i sin förlägenhet att begagna densamma icke sällan med hela rikedomen afsina intellektuella krafter flyzer öfver på den politiska bakslughetens vacklande område. Lidelser har den sachsiske ministern hvarken många eller våldsamma. Dertill är ban för kall och måhända ifven för hjertlös, och ett grundligt hat hyser han sannolikt endast mot Preussen, hvars li berala framåtskridande oc förmodade hegemonilystnader han rädes för såsom för döden. Redan straxt efter regentskapets införande tälades om en not, som sachsiska regeringen hade utfärdat till Preussen, för att varna för de liberalaafvägarne, Preussen lät sig ej deri-. genom vilseföras, och hr vor Doust söker nu. på omvägar ernå hvad som :j lyckades honom gesom hans direkta anfall: — et lämpligaste medlet dertill syntes honom vara en gruppering af mellersta Tyskland till skenbar motvigt mot de båda stormakterna, men i sjelfva verket för att motarbeta Preussen. För detta ändamål sammankallades konferenser, bestående af de mellersta sta-rna och några deras anhä:gare, att börja : ed i Minchen, sedermera mot slutet af Nc omber i Wiirzburg. Mycket har derom ordats i de tyska och äfven i de franska tidningarne. Man har i de särskilda lägren utkämpat mången het strid om dessa rådplägningars syftemål och betydelse. Tidningarne i de mellersta och södra tyska staterna ansågo naturligtvis Preussen öfverflygladt och den tyska triaden konstituerad, ; Hela denna, för den utländska allmänheten föga intressanta strid har jag låtit tilländagå, emedan, trots alla underrättelser ur god källa. säkra utgångspunkter för bedömandet af dessa små ministeriella bemödanden dock icke funnits. Under det sista förbundsdrgssammanträdet, lördagen den 17 December, har nu det stora underverket kommit i dagen, Wirzburgarne, såsom man här i landet något pole: miskt brukar benämna regeringarne i mellersta Tyskland, ha hos förbundet väckt förslag om förbundsprotokollernas oftentliggörande. om stadgande af gemensamma lagar rörande inflyttningsoch infödingsrätt, om förberedande af en gemensam civiloch brottmålslagstiftning, om de tyska kusternas försvar och om revision af förbundskrigsförfattninge: — således inalles fem förslag, af hvilka mellanstaterna och deras anhängare, såsom man lätt kan förstå, göra mycket väsen. Vid full belysning sammankrympa alla dessa ansträngningar till en obetydlighet. Dessutom har en demokratisk tidning, såsom det vill synas, ur god källa offentliggjort upplysningar om Wirzburgerkonferensernas egentliga syftemål, enligt hvilka alla dessa med pomp och ståt utbasunade förslag visa sig endast vara en täckmantel för helt andra planer. Till dessa upplysningar återkommer jag längre fram. Förut ett par ord om förslagen. De båda första, om förbundsprotokollernas offentliggörande och reglering af infödingsrätten, skola blott väcka till lifs de i utskotten slumrande förslag, som Preussen redan för någon tid tillbaka framställt, och i den tankspridda allmänhetens ögon vindicera äran deraf åt de mellersta staterna. I allmänhet får man ej förbise; att saken förnämligast gäller att åstadkomma ett utlåtande om huruvida dylika reformer kunna vara gagneliga. Derefter skola tidningarne behandla dessa ämnen, och dervid får det sedermera bero. Så är förslaget om ett utlåtande rörande gemensam civiloch brottmålslagstiftning en ren k. doktorsfråga.