Aftonbladet – 27 december 1859, sida 2

utom under vårfloden, då de s. k. barkarne stora, tungt lastade pråmar, kunna passera ehuru äfven då en och annan förolyckas Millioner hafva utan sakkunskap och sålede onyttigt bortkastats för att göra fallen far bara. Dessa arbeten stodo emellertid unde general Klein-Michels ledning, och huruvide alla de anslagna summorna verkligen användts för ändamålet, anses derföre mycket tvifvelak tigt. Dnieprn, som ofvan dessa fall är segel baröfver 6 till 700 werst, är det äfvenledes från Alexandrowsk ända ned till Svarta Haf. vet, 400 werst, och är således ett af landets betydligaste kommunikationsmedel. — Längre ned passerade vi en väldig jordskans sedan 2zporoger-kossackernas tid, hvilka bodde här. på andra sidan om vattenfallen (zo — på andra sidan om Paragifallen), hvaraf deras namn uppkommit, och hvilka å i floden liggande öar hade sitt stamhåll och förvaringsstället för sina skatter, Ändtligen inkommo vi i den usla staden Alexandrowsk, egentliga målet för min resa och der mina undersökningar i Dniepr borde börja, Nästan alla hus, utom fängelset, voro lerhus med halmtak. Utan adelsmarskalken grefve Cancrins välvilja att bjuda mig till den diner han gaf för adeln, hvilken han samlat för några öfverläggningar, hade jag säkerligen fått hungra, emedan det var lördag och man då ej kunde få mat hos judarne, de enda värdshusvärdarne i staden. Vi begåfvo oss sedan till grefve Cancrins gods, några mil inåt stepperna, der vi tillbragte en angenäm vecka, Grefve A. Canerin, son till den berömde finansministern, är en ovanligt reslig, vacker man om 40 år, som under sin tjenstetid vid gardet tillhört kejsarens närmare omgifning, Det är en enkel, flärdfri, öppen natur; med mycken bildning och ädla tankesätt. Han har inom sitt