Aftonbladet – 6 december 1859, sida 2

fås fastare och tjenligare till bränsle genom slamning än genom pressning, föranleddes, likasom så många andra vigtiga upptäckter, genom en tillfällighet. Sysselsatt med kemiska analyser öfver beståndsdelarne af olika slags bränntorf, hade Challeton, en fransk ingeniör, kommit att lemna en uppslammad torfmassa qvar i ett glaskärl, tills den intorkade. Vid granskning af den ur slammvattnet utfällda bottensatsen, fann han då, att fällningens öfre, från oorganiska beståndsdelar afsöndrade lager, hufvudsakligen utgjordes af kol, som sammandragit sig så tätt och fast, att det liknade stenkol. Tillkomsten af detta kolstycke var måhända i smått densamma, som i stort frambringat naturens stenkolslager och brunkolslager; åtminstone antydde den ett högst enkelt medel, att af de ofantliga kolförråder, som vår tids mossar och kärr innehålla, frambringa ett nytt slags bränsle, liknande det, som naturen frambringat under de förflutna urtiderna, i de stora stenkolsoch brunkolslagren. Challeton uppfattade genast rönets ekonomiska vigt, och har sedan, i förs ning med schweizaren Boy, utvecklat det vidare och bragt torfbränslefabrikationen till en fullkomlighet, som lemnar alla äldre försök i samma väg långt bakom sig. Förfarandet härvid är väsentligen det nedannämda. Torfven, som i mossen eller kärret bilder ett flera (10 till 12) fot djupt lager, genomskärs med kanaler, som kunna befaras med ekstockar eller små pråmar, för aflastningen. På det ställe, der torfven hemtas, borttager man allt på en gång, från lagrets öfra till dess nedra gräns; och då mossens eller kärrängens yta ligger en eller annan fot högre än kanalens vattenspegel, sker gräfningen till största delen under vattenspegeln, och så, att torfven icke sönderrifves, utan genom ett särskilt redskap skärs i tegelformiga stycken. Det upphemtade föres på pråmarne till en med! vatten fylld grop invid fabriken, och derifrån upphemtas de våta torfklumparna, tillsammans med vattnet, medelst ett mudders verk, och stjelpas i en tratt af trä, genom hvilken massan kommer i en sönderdelningsmaskin. Ur denna flyter den bearbetade massan genom kar, hvartdera innehållande metall såll af lika form, men mer och mer tilltas gande i finhet, hvilka låta torfslammet mer och mer fint genomrinna, men qvarkbålla alla okrossade stycken af bark och trä, all fibrös återstod och alla friska smårötter. För att alltid hålla sållen öppna, vrider sig i hvart kars midt en axel meå armar, försedda med mot sållen arbetande ståltrådsborstar, som oupphörligt rensa sållens hål. Det ur karen utrinnande och nu mera tunnflytande slam. met flyter nedifrån in i ett ganska högt skölig kar, hvari det genom uppåt verkande svängarmar erhåller en sakta stigande rörelse, hvarunder alla tyngre delar, såsom grus, musselskal och dylikt få tillfälle att sjunka till bottnen, der de på ett sluttande plan rinna ned mot en med skjutlucka försedd öppning, ur hvilken de med lätthet kunna borttagas. Tet tunna och renade slammet flyter yr det djupa sköljkarets öfra del, och afledes derifrån, genom trärännor ock, hampslangar, till en stor på sidorna Piankbeklädd cistern, hvars botten utgörs af vass. eller säfmattor. När vattnet hunnit att genom detta slags sil utrinna såvida, att den mjuka torfkakan, som blir omkring 3 tum tjock, blifvit stadig nog att kunna fördelas, blir den, medelst nedtryckning i cisternen af en ram med galler, fördelad i 500 tegel, hvilka efter några dagar hinna torka så, att de kunna upptagas och lemnas att uttorka fullkomligt i luften. Med tillhjelp af en ångmaskin på 8 hästkrafter kunna 70 cisterner fyllas dagligen och alltså en renhet, som icke på något sätt afficierade metallen vid dess kontakt med torfven, under reduk. tionen. Talrika försök hafva derföre blifvit anställda i alla länder, med mer eller mindre lycklig framgång för torfvens kompression och behandling genom maskiner, hvaribland synnerligast framstår bayerska regeringens torfberedningsanstalt vid Haspelmoor utanför Mäncher, som lemnar lokomotivbränsle till de bayerska jernbanorna. Slutligen har på den sednaste tiden en uppfinning blifvit gjord, att genom torfvens sönderdelning, vid rikligt tilsättande af vatten samt dess sedan i enlighet med tyngdlagen skeende jomna urfällning och vattnets aflägsnande erhålla en produkt, som i täthet, renhet och värmekapacite kan täfla med stenkolen Denna upptäckt har fört än vidare: man har lyckats att genom kolning af denna koneentrerade torf bilda ett brännmaterial, jemförligt med de bästa engelska kokes; och genom tillvaratagande af de vid karboniseringen uppkommande biprodukter, såsom tjära, svafvelsyrad ammoniak, photogen, alkohol, paraffin, vagnssmörja och asphalt, hvilka alla till höga priser låta realisera sig i handeln, har man kunnat så förminska kostnaderna vid denna metod för torfvens tillgodogörande, att dessa torfkokes erhållas för vida billigare pris, än engelska kokes af stenkol, Brukssocieteten har, med afseende å vigten af denna, Vppfinnings snara införande i landet, beviljat ett lån stort 50,000 rår rmt emot 4 procents årlig ränta samt 300 rdr rmt till understöd för en ingeniörs resa i utlandet för insamlande af nödvändiga upplysningar, allt till förmån för det bolag, som först kan komma att i detta ändamål bilda sig. Då således så väl ett förmånligt placerande af penningar, som det allmännas gagn, genom företag i denna riktning bör vinnas, få undertecknade inbjuda till en aktieteckning för uppsättande i Sverge af en första fabrik för tillverkning af torfkokes, med tillvaratagande af dervid blifvande biprodukter, i likhet med den vid S:t Jean i kantonen Bern i Schweiz varande modellfabrik, som nu är den första i Europa, och med i öfrigt följande stipulationer för teckningen, nemligen: Aktiernas antal blir 100. Hvarje aktie å 1500 rår rmt. Då aktieteckningen är slutad, samt tillförlitliga upplysningar genom den utsände ingeniören erhållits, sammankallas aktieegarne till bolagsstämma i Stockholm, hvarvid aktieegarne, sjelfva eller genom ombud närvarande, sega att fastställa reglemente, välja disponent, utse lokalen för anläggningen, besluta om inbetalningen af aktiebeloppet m. m. on