Aftonbladet – 25 november 1859, sida 3

En plats dit jag ofta återkom, var el Mercado, stadens förnämsta torg. På ena sidan om detta låg nemligen La Lonja och på den andra kyrkan San Juan. La Lonja (casa longa) är en götisk byggnad, som innehåller bland annat en ofantligt lång och hög sal, hvars tak bildas af hvalf, uppburna af två rader underliga vridna pelare. Längs efter midtelgången mellan pelarna ser man på ömse sidor diskar, bord och pulpeter, och vid pulpeterna sitter skrifvare och noterar priser, medan på bordena ligger framlagda högar af guldgula härfvor råsilke till prof. Enträngsel af köplystna och utbjudare sorla på gångarna. La Lonja är nämligen börsen för silkeshandeln, det rum, der man gör affärsslut i denna vara, en af Valencias vigtigaste produkter och export-artiklar. : På andra: sidan om el Mercado ligger, som sagdt, kyrkan San Juan. Kyrkan är ingenting; men den innehåller en af målarkonstens juveler, Juanes berömda concepeionn. Den heliga jungfrun, klädd i långa drapperier, står på: en nytänd måne i en ljus -glorieluft och med-en morgonröd h mmel till bakgrund. I täflans båda öfversta hörn syns Gud Fader och Kristus, hållande en:krona öfver hennes hufvud. Längs efter taflans. båda sidor ser man åtskilliga emblemer, betecknande hennes förträffligheter. Hon har : här brunt: hår och blå ögon och ett uttryck af barnslig oskuld i sitt-anlete.— Enligt den presterliga legenden om denna taflas tillkomst, uppenbarade sig Jungfrun för jesuiten Martin-de Alvaro iValencia och uttryckte sin önskan att bli målad just så, som hon då visade sig, Jesuiten vände sig till Juanes, gaf honom noggranna uppgifter, och med tillbjelp af dessa samt efter genomgåendet af en lång rad af fastor och andaktsöfningar, blef han ändtligen i stånd att frambringa denna tafla, Jungfrun