Aftonbladet – 25 november 1859, sida 3

behof af ökadt anslag, för att medföra den åsyftad verkan, kan vara en annan fråga, för hvars behand ling nutiden dock icke torde vara synnerligt lämplig Sjette hufvudtitela. Beträffande de under denna hufvudtitel vpptagn kollegier och embetsverk, hänför jag mig till hvad allmänhet rörande löneförhöjningarne af mig blifvi yrkadt. Vid sista riksdagen beviljade rikets ständ rdr, utom hyresmedel och anslag, för inköpavde a inventarier, för inrättande af ett statistiskt verk, som fick till föremål, jemte befolkningsstatisti ken, de grenar af statistiken, som borde var. dittills icke utgjort ämne för officiel bearbet: något centralt förvaltande verk, med skyld tidtals utgifva fullständiga topografiskt-statistiska öf versigter af riket: hela tillstånd, samt att oaflitliger öfvervaka införande i den officiella statistike. af all: de förbättringar, som af odlingens framsteg ch sam fundslifvets utveckling fordras, så att en fullständig fortgående statistik, som åskådliggör förbål!anden: i alla förvaltningens grenar, skall vara att tillgå Om lämpligaste sättet för organisationen a dett: embetsverk framträdde visserligen olika mcuinga men dessa förenade sig dock i antagande af Maj:ts nådiga förslag, enligt hvilket verkets gen arbetande krafter skulle utgöras af en ci en sekreterare, hvilka ansågos så mycket län kunna mellan sig fördela göromålen, som centralby råns göromål tillsvidare måste sönderf la i 2 huf vudsakliga afdelningar: den ena afseende utarbetan det af befolkningsstatistiken, som måste vara chefen: egentliga omsorg och derför han egde att använda öfriga ordinarie och extra biträden; och den andra med ändamål att sammanföra alla de uppgifter, som i statistikens flera grenar komme att fortfaranile lemnas från de förvaltande verken; och att åt statistikens öfriga ämnen gifva den behandling, som de för närvarande ringare materialierna kunde visa ändamålsenlig; hvilka sednare göromål jemsil till sin natur vore att hänföra åt den verksamhet, som vanligen anses tillhöra en sekreterare. En annan plan, som hade till syfte att fördela statistiken i 3 hufvudgrupper och att anförtro bearbetandet a: hvardera åt en byråföreståndare, af hvilka den ene tillika, mot ett förhöjdt arfvode, skulle såsom chef åt verket gifva den nödiga sammanhållningen, lemnades således åsido, derföre att materialierna för den statistiska bearbetningen af andra ämnen än dem, som tillhörde befolkningsstatistiken , icke voro så mångfaldiga, att mera än en person för detta ändamål erfordrades. I begge fallen var man dock ense derom aft, huru fördelningen än skedde, den person, som på sin lott erhöll befolkningsstatistiken, skulle såsom sjelf arbetande deltaga i göromålen, och att de öfriga grenarne af statistiken fordrade sin man; om något deraf skulle komma till allmänhetens kännedom och nytta. Ehuru det må medgifvas att, då föga mera än ett år förflutit, sedan embetsverket trädde i verksamhet, några stora resultater deraf icke ännu kunnat hinna att visa sig, hade dock jag för min del väntat att erfara att det nya embetsverket utvecklat åtminstone någon verksamhet för behandling af andra ämnen än befolkningsstatistiken; men likasom hvarken i någon tidskrift, för utgifvande hvaraf beräknadt anslag ingår i staten, eller eljest i offentligt tryck, något spår till verksamhet i sistnämnde riktning visat sig, så har jag ock all anledRing att befara, det den statistiska tabellkommissionen helt och hållet lemnat åsido alla öfriga grenar af statistiken, med undantag af den rörande befolkniogen. Jag vill icke upphäfva mig till domare öfrer det, jag medgifver det, vidlyftiga arbete, ir sistberörde ämne blifvit utgifvet; men jag kan e sfvertyga mig derom, att de upplysningar, som detta urbete må lemna utöfver hvad som åstadkoms af den ordna tabellkommissionen, kan ega ett sådant värde, utt staten derföre fortfarande skallvidkännas en kostnad omkring 8 gånger större än den tabellkommissionen fordrade; helst, såsom förhållandet nu är, värlet af detta arbete betydligen förringas, enär utredningen afser en tid, som ligger minst fyra år bortom len närvarande. Att den nya inrättningen af dessa skäl visar sig misslyckad, torde knappt kunna bestrilas; och att den föreslagna förändrade lönereglerinsen afser en annan uppfattning af hvad som till emvetsverkets verksamhet hörer, kan jag för min del cke finna; men i sådant fall föranleder den åtmintone till större kostnader än som äro nödvändiga. Det vill synas, att samma reglering går ut derpå, att le tre första, chefen underlydande tjenstemännen skola insemellan sättas i samma kategori. Deraf skall olifva en följd, antingen att de sköla ställas hvar ör sig i spetsen för ett afdeladt arbete hvarigenom hefens befattning inskränkes till den vanliga kontrolerande; jemte det ett ökadt arbetsbiträde af extra rdinarier blifver en nödvändighet, eller ock att de la skola anses såsom bibrädande vid chefens syselsättningar, hvilka måhända hädanefter som hitills komma att uteslutände hafva befolkningsstatiken till mål. I förra fallet närmade sig väl organiationen den af mig här ofvan omförmälta allt för torartade planen, men med en betydlig skilnad i chefens ställning och i hans arbete; och i det sednare ser jag icke någon utväg att ät embetsverkets verksamhet gifva den riktning, som öfverensstämmer ned den antagna planen derför. Jemte det jag i den erfarenhet, denna nya inrätting hittills fömnat, finner en anledning att beklaga, let uppoffringen af statsaedel så sällan motsvarar vad deraf väntas, anser jag mig böra tillstyrka, utt den föreslägna nya löneregleringen i intet fall ;odkännes, samt att rikets ständer bestämdt uttala len mening, att befolkningsstatistiken icke ensamt vör utgöra föremål för embetsverkets bearbetning, relst dess nuvarande organisation medgifver, att äfren de öfriga grenarne af statistiken erhålla afsedd sehandling. Det: må visserligen -medgifvas, att anspråket; det andshöfdingarne i Norrbottens och Jemtlands län kola hvardera åtnjuta i lön 8000 rdr, icke är öfverlrifvet; men att söka belasta statsverket med de lerför erforderliga tillskott, hade efter min tanke cke bört ifrågakomma. Samtliga de indelningar och friga tillgångar, som äro afsedda för landshöfdinsarnes aflöning, äro sedan, jag tror, 1834 års riks-; lag ställda till K. M:ts disposition, i ändamål att le mellan bemäite löntagare skola fördelas på ett ämpligt sätt, jemte det bidragen till amortering af andshöfdingeackorden deräåf skola utgå; och då det cke kan förnekas, .tt flera af landshöfdingarne hafva ;fverflödiga löner och dispositioner af uppkomna öfrerskott skett, så att en bland de mest lönade blifit hugnäd med -ytterligare tillskott, på sätt i kontitutionsutskottet vid 1854-års riksdag förekom, så ynes billigbeten mot de skattdragande icke medsifva att de rikliga anslagen ökas. Åtminstone bör lerförinnan den reglering, som under tiden skett, i la dess delar underkastas ständernas pröfning. I afseende på anslagen till lönstaterna:torde den: ulmänna grunden för löweregleringar vid denna rikslag böra tillämpas; så vidt icke något undantag för änsmännen kan pröfvas lämpligt. : Beträffande anslagen till jordbrukets och närinsarnes understödjande samt för undervisningsanstalers. upprätthållande, tillåter jag mig endast att annärka, att, om. än jemväl dessa inrättningar icke unna helt och hållet undgå att vidkännas följderna NR SEI Ry rs VO rs