Aftonbladet – 24 november 1859, sida 3

oförstånd. —— — Er Björoks anförande om statsregleringspropositionen. (Forts. fr. gårdagsbladet.) Andra hufvudtiteln. För kongl. justitierevisionen förordas särskilt bibehållandet af kanslister och kopister. Olämpligheten af dessa -befattningars uppförande på ordinarie stat visar sig dock särdeles tydligt, då under loppet af nära två decennier endast några få personer från de lägre befattnivgarne kumat befordras till revisionssekreterare. Det synes vara för stor uppoffring för det allmänna att på detta sätt förbruka krafter, som utan tvifvel i många all kunnat komma till användning, om de icke småningom blifvit allt mindre brukbara. För min del nåste jag bestrida hvad i detta hänseende särskilt blifrit äskadt. I öfrigt torde uppmärksamheten företrädesvis. fästa sig vid förslaget angående krigshofrätten, som. regeringen vill bibehålla, utan att ens dess nuvarande organisation skulle undergå förändring, oaktadt.rikets ständer vid sednaste riksdag utiaflåten skrifvelse föreslogo krigshofrättens indragning. : Innan de skäl, som föranledt nådigt afslag å denna,framställning, kommit i betraktande, är det väl förtidigt att bestämma sin mening om det olämpliga i rikets ständers åsigt; men då i alla händelser en förändrad organisation af denna domstol torde inom : kortare tid visa sig vara en oundviklig nödvändighet, torde en definitiv lönestat icke böra fastställas. För beräkning af förslagsanslaget till fångvården saknas all upplysning. Då man haft anledning till det glädjande hopp. att de betydliga kostnader, som tillämpningen, åf cellsystemet medfört, skulle visa sin följd uti ett aftagande antal af brotten och alltså jemväl uti minskade årliga utgifter för fångarnes underhåll, torde: anledningarne till bibehållande af detta anslag vid förra beloppet böra närmare undersökas, Derjemte och sedan -cellfängelser nu finnas i de flesta län, torde en fullständig reglering af lönerna så väl för styrelsen som för den vid fängelserna anställda betjening kunna ske, om. än en sådan icke: kan blifra definitiv, Derigenom skulle anslaget kunna delas i 2:ne och endast det ena behöfva såsom förslagsanslag uppföras, En sådan åtgärd yrkar jag ock, såvida icke ovilkorligt hinder derför möter. Det för fullbordandet af cellfängelserna erfordrade beloppet 300,000 rdr synes mig, såvidt det icke är för högt beräknadt, böra utgå framför. hvarje annat extra anslag. Tredje hufvudtiteln. Utrikesdepartementets expedition har sedan sista riksdagen undergått en omreglering, som af ständerna godkändes, ehurn jag för min del icke kunde göra för mig klart att tillräckliga anledningar för en sådan åtgärd å ständeras sida förefunnos. Emellertid torde uppmärksamheten nu företrädesvis böra fästa sig vid anslaget till ministerstaten och till extra utgifter, af hvilka det förra ökades med 59,700 rår och det senare bestämdes till 70,000 rdr i strid med borgareoch bondeståndens beslut, hvarigenom endast ,50,000 rdr blifvit medgifna. Om det än må vara nödvändigt att aflöningarne för de särskilta diplomatiska chargerna ökas, är det. dock hvarken nödvändigt eller ens lämpligt att Sverge representeras af envoyger på så mänga. ställen som nu; och i en förändring af detta förbällande förefinnas utvägar för en betydlig nedsättning af kostnaderna. Utan skada för landets intressen kan anslaget till ministerstaten nedsättas med 50,000 rdr, föga öfverstigande 12!,; procent af det hela, äfvensom. anslaget till extra utgifter minskas -med de 20,000 rdr, som genom omröstning i förstärkt statsutskott beviljales. Och föreslår jag alltså dessa nedsättningar. Fjerde hufvudtiteln. Denna titel blef vid förra riksdagen omhuldad på ot sätt, som, om det än möjligen kundö finha siursäkt i de då befintliga tillgångarne, likväluppenbarligen ålade statsverket en börda, som detsamma icke under. vanliga förhållanden kan-draga. En nedsättning deri måste blifva ett-mål för rikets ständer, minskade tillgåugar skola fördelas mellan de särskilda statsbehofven. Detta hade. icke bort undgå hr krigsministern, och han eger utan tvifvel skyl het att lemna ständerna anvisning hvarest och den nödvändiga nedsättningen lämpligast borde Men om han icke ville . dermed. tillhandagå,: så det i hans intresse att visa, det behofvet i allari ningar förtfore oförändradt, och. att sådant utreda, åtminstone i afseende. på de anslag, hvars tillkomst, i strid med meningen hos en icke obetydlig. minori tet, icke kunde vara och icke heder är honom obekant. Med undantag af frågorna om. pensionsväsendet och indelta armåöns aflöning, ,hvarom mera fram deles, saknas dock all utredning, i krigsministerns framställning rörande andra frågor än dem,som afse nya anslagsfordringar, utan har han: inskränkt sig att helt simpelt yrka bibebållandet både af förslagsunslagen och allt öfrigt, som vid sista riksdagen bevil jades, likasom hans framställningar: i öfrigt bs stämpeln af en likgiltighet, som helt och hållet förser, att de framställningar, .som afses till rikets änders upplysning, böra grundas på utredningar af ka förbållanden, reen icke på hvad hr krigsern tycker eller anser, eller. hvad som el ÖA le Anna 005 3300 BB ers år? År JAN BEA anar Re