Aftonbladet – 18 november 1859, sida 2

I tisdags meddelade vi ett kort referat af förhandlingarne vid landtbruksakademienssammankomst dagen förut. Vi ommämnde, att akademiens sekreterare då uppläste en reservation, uti hvilken öfverstelöjtnant Stål, advokatfiskal Rydqvist och professor Wahlberg instämde. Nämnde reservation, som vi nu förskaffat oss, är af följande innehåll: Sedan K. M. genom nådig skrifvelse af den 3 April 1856 anbefallt landtbruksakademien, att inkomma med underdånigt utlåtande om förslag rörande de allmänna åtgärder till jordbrukets befrämjande, som kunde anses nyttiga och tjenliga att under den närmaste framtiden med statsunderstöd bringas till verkställighet, samt om de anslag, hvilka i sådant afseende kunde blifva af nöden att bos rikets ständer till beviljande föreslå, och nämnde nådiga skrifvelse blifvit af akademien, till den för tillfället med tre aktade ledamöter förstärkta förvaltningskomiten, för afgifvande af förslag till underdånig skrifvelse remitterad, inkom förvaltningskomitn med besagde förslag den 14 Juni samma år, och hade komitån i främsta rummet föreslagit: uppgörandet af en allmän afdikningsplan i stort, eller ett allmänt system för afledandet af det skadliga öfverflöd på vatten, som utgör ett af de största hindren för jordbrukets framsteg, ej allenast direkt genom grödornas försämring, utan ock genom den menliga inverkan det utöfvar både på klimatet och på -befolk ingens helsotillstånd. ; Förvaltningskomitåns framställning i detta fall, hvarom alla dess ledamöter voro ense, erhöll kongl. akademiens enhälliga bifall, och utgjorde en del af det underdåniga förslag till åtgärder för jordbrukets befrämjande, hvarmed akademien den 14 Juni besagde år till EK. M. ingick. Förslaget vann äfven nådigt bifall hos K. M., som till rikets ständer aflät nådig proposition om beviljande af anslag till detta vackra, nyttiga och storartade arbetes utförande. Rikets ständer yttrade å deras sida, att de vore öfvertygade derom, att stora fördelar skulle kunna tillskyndas både det allmänna och den enskilta industrien, om den sålunda föreslagna åtgärden bragtes till verkställighet; men i afseende på de betydliga kostnader, som härtill skulle erfordras, och då statens tillgångar redan blifvit i ganska betydlig mån anlitade, funno rikets ständer sig ej kunna lemna bifall till K. M:ts uti ifrågavarande hänseende gjorda nådiga framställning. Under sådant förbållande, och då endast tillfällig brist på dertill nödiga medel föranledt rikets ständers afslag på den nådiga propositionen, ansåg förvaltningskomitån sig ega