Aftonbladet – 18 november 1859, sida 2

Article Image
W. Björk, hr G. Hammar, Anders Eriksson från Elfsborgs län, Måns Månsson från Kalmar län och Johannes Andersson från Skaraborgs län. Inkomstafdelningen: Hr R. N. G. Montgommerie, hr OC. J. A. Skogman, hr O. Im. Fåhreus, hr prosten Schram, hr doktor Nordström, hr prosten Ljuggren, hr G. A. Cedergren, hr A. Berger, hr J. G. Wahlström, Lars Rasmusson från Göteborgs och Bohus län, Jonas Andersson från Östergötlands län, C. G. Sköldberg från Nerikes län. z Riksgäldsafdelningen : Hr D. G. Bildt, hv E. G. Lilliehöök, hr G. G. H, Stjerngranat, hr professor Carlsson, hr prosten Tellbom, hr prosten Wåhlander, hr L. J. Hjerta, hr C. F. Wern, hr P. Berg, Erik Ersson från Gefleborgs län, Nils Larsson från Jemtlands län, Per Nilsson från Malmöhus län. (N. D. A.) — I går vid middagstiden öfverlemnade landtmarskalken samt talmänner till H. M. konungen den beslutade skrifvelsen angående kröningen. Den är af följande lydelse: Stormäktigste, allernådigste konung! Ri ets ständer, hvilka nu för första gången efter eders Kongl. Maj:ts uppstigande på tronen äro tilk riksdag församlade, hafva ansett, att en bland de första underd. framställningar, dem de böra göra, är, det eders K. M:t måtte i nåder utsätta dag för sin egen och sin-höga gemåls kröning här i hufvudstaden under nu började riksmöte: Denna högtidliga akt, genom många seklers bruk kär och betydelsefull för nationen, i hvars föreställningsstätt den sammanvuxit med begreppet om konungastyrelse, har fordom varit uttryckligen i lag föreskrifven och omnämnes äfven i en af våra nu gällande grundlagar, eller successionsordningen, såsom en gifven följd af tronbestigning. Rikets ständer få sålunda härmed framställa den underd. anhållan, att eders Kongl. Maj:t behagade låta eders Maj:ts och H. M. drottningens kröning försiggå å den dag under innevarande riksmöte, som eders Kongl. Maj:t i nåder täckes dertill bestämma. Rikets ständer framhärda ge. — Upsala universitet. Den för filosofie kandidatexamen särskildt utfärdade stadga föreskrifver bland annat, att för undergående af nämnda examen erfordras sex betyg i två eller tre sammanhängande: ämnen. Med anledning af de hos fakulteten gjorda förfrågningar rörande ändamålsenligaste sättet för tillämpningen af denna föreskrift har fakulteten nu ändtligenbestämt, hvilka kombinationer af hufvudämnen för filosofiska kandidatexamen den gillar, samt tillkännagifvit dessa vara följande: Fakultetens läroområde indelas i 5 sektioner, inom hvilka 3 sammanhängande ämnen väljas enligt nedanstående schema; Sektionen I. Den filologiska: latin, grekiska, orientalspråk, ny europeisk linguistik och modern litteratur, nordiska språk. Med tvenne språkämnen kan äfven såsom det tredje förenas: historia eller estetik. Med de kiassiska språken kan äfven såsom tredje ämne förenas: teoretisk filosofi eller praktisk filosofi. Sektionen II. Den filosofiska: teoretisk filosofi, praktisk filosofi, estetik. Med teoretisk och praktisk filosofi. kan äfven såsom tredje ämne förenas: ettdera af de klassiska språken eller historia eller matematik. : Med estetik jemte teoretisk filosofi kan såsom tredje ämne äfven förenas: något af språkämnena eller historia. Sektionen III. Den historiska: historia, statistik. Med dessa kan såsom tredje förenas: ett ur någondera af de 2 första sektionerna. Sektionen IV. Den fysikomatematiska: matematik, astronomi, fysik. Sektionen V. Den naturhistoriska: fysik, kemi, mineralogi och geologi, botanik, zoologi. Med fysik och kemi kan såsom tredje ämne förenas: matematik. Med kemi samt mineralogi och geologi kan såsom: tredje ämne förenas: matematik. —

18 november 1859, sida 2

Thumbnail