Utrikes korrespondens, : (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 7 November. Sammankomsten mellan kejsaren af Ryssland och prinsen-regenten, den 23 och 24 Oktober i Breslau, är ännu föremål för mycket tal. Man märker att Preussen med förkärlek betonar don endrägt, som deraf blifvit en följd, och visserligen icke blott i Preussische Zeitungs halfofficiella artiklar, utan äfven i diplomatiska cirkuläror till sina sändebud. Detta har sin grund deri, att Preussen efter freden i Villafranca kände sig isoleradt och till och med på visst sätt hotadt, såsom jag i min skrifvelse af den 31 Oktober utförligare betecknat. Om grunderna, som föranledt sammankomsten, hör man följande närmare upplysningar: I Kejsar Napoleon var allvarsamt betänkt på att vid den förestående kongressen påyrka en revision af 1813 års fördrag. I detta hänseende hade ministern i Brissel erhållit en antydning, och konung Leopolds resa till Biarritz hade till ostensibelt mål att lugna i afseende på Antwerpens befästande, hvartill jag straxt återkommer. Men hufvudsakligen ville den krönte diplomaten, såvidt möjligt var, förskaffa sig visshet om kejsar Napoleons betecknade afsigter. Man försäkrar nu att det i Paris orleanistiska salonger spridda ryktet derom, att Napoleon tänkte på en snar omgestaltning af Europas karta, ett förverkligande af Frankrikes anspråk i afseende på Rhenlinien o. s. V., vore så till vida