Aftonbladet – 17 november 1859, sida 2

Arrendatorer af fast egendom, tillhörande; e kronan eller annan egare, som icke är plig-In tig att derför utgöra bevillning föreslås atts) erlägga afgift, motsvarande hälften af den, som si i allmänhet påföres egaren (S 3). h Aum. För närvarande erlägges, som bekant, 11 k rär per mille af fast egendom, hvaremotarrendaj f torer. äro från bevillning befriade äfven för!k sådan kronoeller annan jord, för hvilken fl egaren icke betalar bevillning. o 7 Fast egendoms värde skulle uppskattas med ledning af köpeafhandlingar, arrende eller hyresafgifter, värderingar för samma egendoms belåning eller försäkran mot brandskada samt öfriga, om hvarje särskilt egendoms beskaffenhet och afkastning erhållna uppgifter eller inbemtade upplysningar (S 4). För frälseräntor, då innehafvaren ej har eganderätt till jorden, 80 öre för hvarje tusen riksdaler efter räntans kapitalisering å 4 4 (S18) b) bevillning för inkomst. 1:0 ef kapital. Komiterade hafva i detta hänseende tillstyrkt afskaffandet af det s. k. bevillningsafdraget och i stället föreslagit direkt skatt å kapitalistens, likasom å alla andras, behållna inkomst, nemligen 1 procent af det belopp, sådan ränta eller inkomst utgör, såvida densamma för den, som icke eger annan tillgång till sina lefnadskostnaders bestridande, öfverstiger 400 rdr, och för fastighetsegare, näringsidkare eller löntagare 200 rdr. (S 7.) När inkomst beräknas af ränta å utlånadt kapital, skulle afdrag få ske för ränta, som utbetalts af den skattskyldige på upplånadt kapital, jemte de förluster och kostnader, som genom kapitalets förräntande förorsakats. (6 7.) : 2:o För all behållen inkomst af arbete, rörelse, yrke eller tjenst, vare sig enskild eller offentlig, med deraf flytande ständig aflöning, tillfälliga arfvoden, traktamenten, sportler o. s. v. äfvensom pensioner, en procent. (S 8.) När dessa inkomster sammanräknade icke öfverstiga 1000 rdr, äro 400 rdr derutaf befriade från bevillning. Afdrag får icke ske för den skattskyldiges och hans familjs lefnadskostnader celler dertill hänförliga utgifter, men deremot få afräknas: a) ränta å förlagskapital; 5) arrenden eller hyror; ce) drift och underhållskostnader; d) aflöning, föda och kostnader för biträden och arbetare. (S 9.) 3:o0 För aktiebolag beräknas nettovinsten å rörelsen efter den utdelning, som aktieegarne tilldelas utöfver den särskilt beskattade räntan och det kontant tillskjutna och genom reseryfonder m. m. ökade kapitalet. (S 10.) I fråga om aktiebolags beskattning hafva brr Möller och Swartz varit af den mening, att icke blott den vinst å rörelsen, som till aktieegare utdelas, utan äfven den, som disponeras till ökande af de för rörelsen nödiga förlager eller andra främmande föremål, bör beskattas. 4:0 Enskild bank, som eger sedelutgifningsrätt, skulle, utom bevillning för inkomst, jemväl erlägga en afgift af 2 rdr för hvarje 1000 rdr af det högsta belopp bankens sedlar, som på en gång under nästföregående äret varit utlemnade i rörelsen. (S 21.) Hr Stuart bar i denna fråga varit af den mening, att sedelutgifningens belopp vore en oriktig och otillämplig måttstock för bedömande af den enskilda bankrörelsens relativa förmånlighet, hvarföre en annan beskattningsgrund borde införas, nemligen 2 procent af den årliga behållning, som icke öfverstiger 6 för hundrade utaf teckningssumman eller grundfonden, och med 8 för hundradet af det belopp, som den för något år utdelade behållningen eller vinsten utgör utöfver 8 procent af teckningssumman. Deremot har hr Stuart icke funnit något skäl att från denna beskattning undantaga de s. k. filialbankerna. Med hr Stuart har hr Normelli förenat sig. Hr Möller åter har yttrat den åsigt, att hvarken enskilde eller filialbanker böra åläggas högre bevillning än den,som, för inkomst af rörelse, i allmänhet blifvit föreslagen. Från utgörande af bevillning för inkomst skulle vara frikällade: a) kronan eller staten, jernkontoret, kyrkor, akademier eller vetenskapliga samfund, allmänna skolor och undervisningsverk, stipendiifonder; pensionsanstalter, sjukoch fattigvårdsinrättningar, jemte andra fromma stiftelser, sparbanker samt städer eller menigheter; 5) medlem af den regerande konungaätten; ce) här i riket tjenstgörande eller anställde norska embetsoch tjenstemän samt främmande makters härvarande beskickningar och konsulater tillhörande personer, jemte deras betjening, såvida dej icke äro svenska undersåter eller inom riket drifva handel eller utöfva annat yrke; d) utländsk man, hvilken endast såsom resande sig i Sverge uppehåller och här i riket hvarken idkar någon näring eller är i statens, kom: munens eller enskild tjenst. (S 13.) Utländsk man eller qvinna, som mot inträdesafgift för egen räkning gifver konsert, uppförer skådespel, förevisar konstridning, lindansning m.m. i Stockholm och Göteborg: 3 rdr, och å annan ort inom riket: 1 rdr 50 öre för hvarje föreställning. Deremot hafva komiterade rättvisligen ansett dessa afgifter i. böra upphöra för svensk man, som gifver konsert, dramatisk eller annan föreställning. (S 24.) Bevillning för gåfva, testamente och äldre fideikommiss anse komiterade böra nedsättas från 6 till 4 procent; för förste emottagaren af nystiftadt fideikommiss från 10 till 4 procent. För ar; af fast eller lös egendom, som öfvergår till skyldemän i fjermare led än föräldrar och förfäder eller syskon och deras afkomlingar skulle afgifter nedsättas från 3 till 2 procent, när arfvet uppgår till 1000 rdr7 (S 26); för fynd, som ej skall hembjudas kro-c nan: 5 procent at värdet. (S 28) Stadgandena rörande bevillning af frälse-!; RE nn ss