Upsala län Adolf Fredriksson; Stockholms R.H. Isoz, Skaraborgs Anders Jonsson, Kronobergs Joban Pettersson, Jönköpings Sven Gustaf Johansson, Westmanlands Olof Andersson, Östergötlands August Andersson, Södermanlands A. Söderhboltz, Elfsborgs Sven Johansson, Kalmar OC. J. Svenssen, Kopparbergs Jan Andersson, Nerikes Olof Larsson, Wermlands Anders Jansson, Gefleborgs Per Ericsson, Westernorrlands Per Tjernlund, Jemtlands Paul Andersson, Westerbottens Olof Nilsson, Norrbottens J. O. Almqvist, Gotlands Olaus Svebilius, Malmöhus Ola Jönsson, Kristianstads Håkan Olsson, Blekinge Sven Haraldsson, Hallands Carl Ivarsson samt från Göbeborgs och Bohus län Bengt Johan Holmlin. Då plenum på eftermiddagen fortsattes, remitterades återigeneen mängd motioner, deribland af Johan Pettersson från Kronobergs län, att rösträtten vid prestval måtte beräknas pr capita, och om ändring i landtmäteritaxan; af Johannes Nilsson från Bohus län, att arrendeoch hyresköntrakter må be frias från kartering; af. Per Nilsson i Espö om reglering af presterskapets löner; af C. A. Larsson Om införande i utsökningsbalken att öfverståthållareem betet och landshöfdingeembetena skola i promotorialväg räcka livarandra hånden, och att vadelibeller hos hofrätt måtte få besvaras om 30 dägar; af Johannes Andersson från Elfsborgs län om jemkning i indelningsverket i Westergötland eller statsunderstöd åt de svagaste rotarne; af Anders Jonsson från Wermland om nedsättning i resereglementets hästantalför vissa klasser, och om inskränkning i bördsrätt på landet; af Carl Ifvarsson Om utsträckt handelsrätt på landet, af Nils Svensson i Ebbarp om ändring a bygningabalkens föreskrifter angående tingsbygnad; at Erik Kristensson om upphäfvande af förbudet emot hummerfiske under vissa månader af året; af Lagergren om föreskrift att offentliga handlingar skola affattas med så kallade latinska skrifttecken. Derjemte väcktes en mängd nya motioner. Expeditionsutskottets förslag till skrifvelse, angående tids bestämmande för kröningen, begärdes på bordet. Till Redaktionen af Aftonbladet. Uti Aftonbladets (n:r 263) referat af förhandlingarne i högvördiga presteståndets plenum den 12 denhes förekomma, rörande mitt betänkande vid det kongl. förslaget angående främmande trosbekännares religionsutöfning, yttranden, som synas hafva härfiutit af och gifva anledning till missförstånd om betänkandets innehåll och syfte. Det heter nemligen: nförandet gick vt på nödvändigheten af landsförsvingsstraffets bibehållande och skärpta bestämmelser i allmänhet för affall och villomeningars utspridande. Detta är oriktigt. När jag talade om landsförvisningen, yttrade jag icke med ett ord hvadjag sjelf derom tänker, utan visade blott att meningarne om dess lämplighet eller olämplighet äro mycket delade, och redogjorde för motiverna dertill å ena och andra sidan. Väl sade jag, att, om de, som förleda till affall och utsprida villfarande lära, utvisades ur landet, dock utan att beröfva dem arfsrätt, eller på annat sätt gjordes oskadliga, men de vilseledda fördroges, tord man hafva funnit den rätta medelvägen, emedan de sistnämnda då skulle få rådrum att sansa och lugna sig, hvilket aldrig skallske, så länge förledarne få ohejdadt ströfva omkring ech stimulera fanatismen. Hvem inser icke, att denna vilkorliga sats är något helt annat än ett positivt yrkande att landsförvisningsstraffet bibehålles? På samma sätt förhåller det sig med referatets uppgift: att det kongl. förslaget klandrades såsom dikteradt af indifferentism. Visserligen vidrördes indifferentismen såsom ett suspekt motiv till förslaget, och att detta hade en bismak deraf; men det beklagades tillika, Om förslaget skulle flutit af denna källa. Så talar man icke, när man bestämdt uppgifver ett visst fall. Betänkandet hörer numera till publika handlingar, och enhvar kan deraf öfvertyga sig att dessa rättelser äro befogade. Hvar och en önskar naturligtvis, att hans ord återgifvas och tydas i den mening de äro sagda, Stockholm den 14 November 1859. J. Ternström.